Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledande blick på medeltidens världsåskådning och dennas historiska uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de där återfinna sin erfarenhet af lifvet och bekräftas i
sitt hopp om förlossning.
Den hellenisk-romerska hedendomen gör fruktlösa
motståndsförsök. Förföljelserna från statens sida endast
påskynda kristendomens utbredande. Hvad staten ej kan
uträtta, skola kanske själfva den hedniska kulten och den
helleniska filosofien förmå. Dessa, förut hvarandras
motståndare, försonas inför den gemensamma faran. Antikens
slocknande lampa flämtar upp i en klar låga, då djupa och
rena andar, hvilka annars föraktat myterna
som en skadlig vidskepelse, nu omfatta dem såsom symboler
af höga sanningar. Filosofien går såsom nyplatonism till
strids mot kristendomen.
Men nyplatonismen själf har blifvit ett affall från
det monistiska och rationella. Plotinus och Ammonius
Saccas försöka men förmå ej återupprätta honom. Han
arbetar själf sin motståndare i händerna, framför allt när
han, för massornas vinnande, nedlåter sig till att täfla
med denne i underverk. Jamblichus och andra idka
hemliga konster för att slå de kristna magerna ur brädet
samt förhärliga Pythagoras och Apollonius af Tyana
såsom undergörare, täflande med Jesus af Nazareth.
Härigenom bidraga de till att utbreda det magiska och
dualistiska föreställningssättet. Idéströmmen från
österlandet gör ett desto hastigare triumflopp.
Den kristna dualismen känner sig redan stark nog
att bekriga ej blott sina förklarade fiender utan ock de
västerländska bildningselementer, som han i början upptagit
i sitt sköte och som förskaffat honom insteg hos de
upplystare klasserna. Instinktivt förnimmer han, att äfven
den tänkareskola, som bildat sig inom själfva kyrkan, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
