Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledande blick på medeltidens världsåskådning och dennas historiska uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Scotus Erigena äro nära nog de enda stjärnorna,
och dessa ingalunda af första ordningen. »Det gifves
ödemarker i tiden, likasom i rummet», säger Bacon.
När det svaga försöket till vetenskaplig verksamhet
åter kunde äga rum, var skolasten lycklig nog att i sin
ägo hafva några på en omväg från araberna erhållna
makulerade blad af Aristoteles. I dessa blad utläste han
med häpnad och beundran metoden för en logisk undersökning.
För öfrigt var det Hermes Trismegistus,
Dionysius Areopagita (öfversatt af Scotus Erigena) och
dylika mystiska verk ur obekant källa och med nyplatonsk
anstrykning, hvilka stodo grubblaren till buds, då
han utifrån behöfde hämta något material till ifyllande
af den kosmologi, hvars grunddrag voro honom gifna i
kyrkans dogmer.
Det följer af sig själft, att medeltiden icke kunde
inse, än mindre erkänna det innerliga sammanhanget mellan
sin världsuppfattning och den zoroastriska. Men en dunkel
aning därom spåras dock. Medeltidens lärde tillskrefvo
Zoroaster grundläggningen af de magiska vetenskaperna.
Sprenger (författare till Malleus malificarum, om hvilket
olycksdigra arbete längre fram), Remigius, Jean Bodin,
Delrio m. fl. jurister och teologer, hvilka såsom domare
i häxeriprocesserna förvärfvat sorglig ryktbarhet, kalla i
sina skrifter Zoroaster trolldomens upphof.
Den dualistiska idéen blef, sedan hon ingått i kristendomen,
icke mildrad utan skärpt. Zoroasters religion, som antager
ett godt urväsen [1],
låter det onda, i tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
