Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. Renässanstidens magi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundraden, som ligga mellan mig och er, talar om dessa
aspekter: om planeternas konjunktion (då de äro på
samma meridian och således intet vinkelafstånd dem
emellan äger rum); deras opposition (då de stå midt
emot hvarandra), deras kvadratur (90° afstånd), trigon
(120°) och hexagon (60°). Om den blodröde Mars och
den bleke Saturnus stå i kvadratur eller opposition till
hvarandra eller en af dem till någon af de öfriga
vandrande stjärnorna, så bådar detta fördärf. [1]
Men i dag
[1] Äfven vår svenska allmänhet har, särdeles under det
sjuttonde århundradet, hållits i en fortsatt fasa för dessa hemska
aspekter, tack vare de astrologiska »prognostica», som den tiden utgjorde
ett nödvändigt bihang till almanackan. Så läses i en almanack,
tryckt i Stockholm 1683, följande prognostikon:
»När jag uti thetta år betracktar Saturnum och hans Lopp,
så är thensamma hos then hitzige Leyone-Stiernan, kommer emoot
hösten ganska när intill Leyonets Hjertestierna och gör en quadrat
uppå Martem, som står hos Scorpions-stiernan och kommer in til
thess Hjertestierna. O Älskelige Läsare, alla samptelige, I som
akten eller förackten Guds och Naturens Under och Ordning,
gifver dock acht uppå hvad Gud och Naturen med Tijden göra
månde. Jagh befarar så godt som itt Regn af hitzigt Pestilentz-
Förgifft, jagh säger hitzigt Förgifft: Hvilket the Herrar Medici
väl skola förstå, märckja och förnimma.»
I följande årgång af denna almanack förkunnas denna profetia:
»Emedan Saturnus och Mars i thetta Åhr hålla itt häfftigt
Quadrat skeen uthi Martio, så är til at befahra, at en myckit
sjuklig Vår blifva torde. Viid Hösttijden hålla bemälte Planeter
Saturnus och Mars en sammankomst hoos then hitzige och
pestilentzialiske Leyonets Stierna, tå alt hvad som uthi Vårtijden så
småningom är antändt nu (tillijka) uthi ljusan Loga brinnandes
varder och månge menniskior hopetahls lagandes åt Grafven.
Conjunktionen mellan Solen och Mars uthi sommarens Æquinoctial-Punct
lärer stoor heeta, så uthi Lufften, som ock menniskiornas
Kroppar tillbringa, och uthi mången, som sig ey väl præserverat,
en brännande Feber antända.»
År 1686 spar samma Stockholms-almanack:
»Thet är nogsampt bekant, at (Astrologice) altijd widh the
skarpe Saturni och Martis aspecter sig Siukdomar mehra yppa och
utbreda än som andra Tijder. Emedan och nu uthi thetta Åhr
uti Mayo quadrat mellan Saturnum och Martem infalla, och andra
häfftige hitzige Aspecter komma thertil medh, så hafvom vi för
thetta en siukligh Våhr, en siuklighare Sommar, och ganska
siukligh Höst och Winter att befruckta, thå allahanda häfftige, hitzige
och Gifitige Sjukdomar starkt varda grasserandes, och genom Slagh
och Hufvud-Yhra många hädanryckiandes.»
Med anledning af nämnda aspekter förutsäges ock, att de i
fält varande soldaterna »effter sin tyranniska Complexion thesto
mehra sköflandes, rasandes, härjandes, brännandes, förstörandes och
förtärandes varda».
Så fortgår det år efter år med grymma profetior, allt på
grund af »Saturni och Martis hitzige aspekter. År 1690 är
profeten mörkare i hågen än någonsin; efter att ha förutsagt allt
möjligt elände öfver det arma landet, utbrister han i följande
mystiska utgjutelse af förtviflan:
»Men hvad Particularia eller Specialia uthi thetta Åhret
vijdkommer, efter som then nyfijkne altijd hafver Lust til at veta
Hvilkendera, huru, hvarest, och när, så är til at svara: När allt
bär öfver ända, så finnes Specialia uti Generalibus.»
Ifrågavarande kalendermakare hette Joh. Henr. Voigtz, kongl.
mathematiker och astronom. Vida beskedligare i sina spådomar
äro de af matheseos professorn i Upsala Andreas Spole på 1690-
talet redigerade almanackor. En verklig upplysningsman för sin
tid framträder i matheseos prof. Andreas Riddermarck, som i en
af honom redigerad almanack, tryckt i Göteborg 1694, förklarar,
att »the astrologiske Märektekn äro intet capable at föra oss hvarken
Frid eller Krig, hvarföre är fåfängt någon Wisshet sluta effter
det Ögnemärcke man har af dem». Adertonde århundradets almanackor
röja snart nog inbrytandet af upplysningens tidehvarf; de
astrologiska spådomarne försvinnna småningom ur desamma och
varda föremål för begabberi.
Hvar och en af de särskilda aspekterna hade, jämte sitt gynnsamma
eller ogynnsamma inflytande i allmänhet, äfven sin särskilda
betydelse. Kvadraturen mellan Venus och Månen t. ex.
lofvade goda utsikter för frieri och resor. Oppositionen mellan
Venus och Månen var gynnsam för städseln af tjänstefolk. Öfver
dessa betydelser hade astrologerna uppsatt tabeller, som äfven
cirkulerade bland allmänheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:20:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/magi/0084.html
