- Project Runeberg -  Medeltidens magi /
109

(1902) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Folkets magi och kyrkans kamp emot henne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De yttre bruk, i hvilka religiösa föreställningar försinnliga
sig, äga i allmänhet en segare motståndskraft än
föreställningarne själfva och fortfara, sedan dessa
försvunnit, såsom snäckhuset efter snäckans död. I de
något utbildade naturreligionerna står solens och månens
dyrkan främst. Bland kelter, germaner och slaver, såsom
förut bland hebreer och fenicier, firades dessa ljusets
gudomligheter med eldars tändande, offer och gästabud
på berg och i lundar, isynnerhet vid vårdagsjämningstiden
(Påsken), Maj månads ingång (Valborgsmässonatten)
och i midsommarnatten. Då spår af denna sed ännu i
våra dagar gifvas, ehuru dess ursprungliga betydelse gått
förlorad, kan man desto tryggare antaga, att den, först
öppet, sedan hemligt länge fortlefvat med bibehållande af
sin betydelse, i trots af andliga och världsliga myndigheters
bemödanden att utrota den, och i folkmeningen
alltmer antagande den karaktär af djäfvulstjänst, hvilken
kyrkan påtryckte minnena från hedendomen. Och när
den slutligen upphört eller öfvergått till en äfven i kyrkans
ögon ofarlig folkförlustelse, måste dock hågkomsten
af de demoniska berg- och lundfesterna hafva ärfts från
släkte till släkte, hvarvid den tro låg nära till hands, att
de ännu fortfore och hade till deltagare sådana personer,
som idkade magiska konster och hade fått de forna
valornas och druidinnornas – de hedniska sierskornas
och läkarinnornas – misstänkta visdom i förläning. Att
föreställningarne om häxsabbaten, som ansågs firas natten
till den 1 Maj, och om häxornas påskridt till Blåkulla, hafva
denna historiska rot, är högst sannolikt. Den kyrkliga
litteraturen från medeltidens första hälft lämnar oss icke
alldeles utan vinkar, som synas bestyrka denna förmodan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:36:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/magi/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free