Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Folkets magi och kyrkans kamp emot henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Moses förordnar nämligen, att trollkvinnor skola dödas,
hvilket stadgande vore alldeles onödigt, om icke
trollkvinnor existerade. Den som påstår, att ingen häxa
gifves, bör därför rättvisligen bestraffas såsom kättare.»
»Häxhammaren» uppkastar därefter den frågan, hvarför
kvinnokönet företrädesvis slår sig på häxeri, och
besvarar den sålunda: De helige kyrkofäderna hafva ofta
yttrat, att tre ting äro de, som ingen måtta hafva hvarken
i godt eller ondt: tungan, prästen och kvinnan. Om
kvinnan är detta uppenbart. Man har i alla tider klagat
öfver henne. Den vise Salomo, som själf blef af kvinnor
förförd till afguderi, har flerstädes i sina skrifter
gifvit kvinnokönet en sorglig, men sann, orlofssedel.
Och den helige Krysostomus säger: »Hvad är kvinnan
annat än en vänskapens fiende, ett oundvikligt straff, ett
nödvändigt ondt, en naturlig frestelse, en önskvärd olycka,
en städse rinnande tårekälla, ett ondt naturens verk,
öfverdraget med skimrande fernissa?» Redan den första
kvinnan trädde i ett slags förbund med djäfvulen; skulle
då icke hennes döttrar göra det? Själfva ordet femina
(kvinna) betyder: den som hafver mindre tro; ty fe
betyder tro och minus mindre[1]. Skapad af ett krokigt
refben har kvinnans hela själsriktning blifvit krokig och
böjer sig hellre åt det onda än åt det goda. Och jämför
man härmed hvad Seneca säger: »kvinnan måste
antingen älska eller hata; ett tredje gifves för henne
icke» – så inser man klart, att när hon icke älskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
