- Project Runeberg -  Medeltidens magi /
236

(1902) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urpatriarkernas släkttafla i Genesis och tideräkningen hos "De sjuttio uttolkare"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utdela tecken af lif och makt. Vid tiden för hebreernas
uttåg ur Egypten stod hans dyrkan ännu i sin fulla
glans, och det är sannolikt hans stjärna, som hebreerna,
enligt alexandrinernas öfversättning af Amos 5: 26 och
enligt Apostlagern. 7: 43, dyrkande buro framför sig
öknen [1]. Vid den tid, då hebreernas rike uppblomstrat
till en aktningsbjudande makt, som stundom, såsom
under Salomos son, träder i fientligt förhållande till Egypten,
omskipas Sets skaplynne i den egyptiska teologien: han
varder den onde Tyfon, förhärjelsens gud. Den yngre
egyptiska trossägnen ställde Set i närmaste förbindelse
med hebreerna, ja gjorde honom till deras äldste stamgud [2].
Sägnen förtäljer, att Set uttågade med Egyptens
fiender, ridande på en grå åsna (Tyfons urgamla vartecken)
och hvilande hvar sjunde dag, hvarefter han fostrade
tvenne söner, Palestinus och Judæus. Särdeles märkligt
är, att då Jobs bok, hvars kärne är en af hebreernas
äldsta skrifter, skildrar Jehovahs makt och visdom genom
att låta honom framhålla sina under i skapelsen, så rör
sig skildringen (Job 40, 41) hufvudsakligast kring
krokodilen och nilhästen, samma djur, som hos egyptierna voro
helgade Set [3].

Man vet, hur det vanligen går afsatte gudar. De
försvinna icke på en gång ur folkmedvetandet.


[1] Alexandrinerna och Paulus kalla guden Rephan, ett namn
på planetguden Saturnus. Denne åter är densamme som Tyfon,
och Tyfon densamme som Set. Jämför Plutarchus: De Iside &
Osiride, kap. 49 och 62. Källan, ur hvilken Plutarchus hämtade
ämnena till denna sin lärda afhandling, var egyptiske prästen och
häfdatecknaren Manetos teologiska verk.
[2] Plutarchus: De Iside & Osiride, 31.
[3] Ibidem, 50.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:36:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/magi/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free