Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urpatriarkernas släkttafla i Genesis och tideräkningen hos "De sjuttio uttolkare"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tropiska eller fasta året redan då var kändt och hade
sitt hieroglyfiska tecken. Man hade ock en särskild
nyårsdag för det fasta året, hvilken, såsom gamle författare[1]
meddela, firades, då Sotis, »årsupprinnelsens drottning»,
framträdde i morgongryningen och Nilen steg. Det fasta
året brukades således bredvid det borgerliga men fick
ej uttränga det. Vid sitt styrelsetillträde fördes hvarje
faraon af prästerna till det allra heligaste uti Isis’
helgedom och måste svärja att icke införa skottdagar eller
skottmånader, utan »vidhålla de 365 dagarne såsom
fäderna infört dem». Det borgerliga årets nyårsdag ryckte
således med hvart fjärde år en dag tillbaka från det
fasta årets, tills vid Sotiskretsens utgång de båda
nyårsdagarne, såsom vid hans början, sammanföllo med
hvarandra.
Detta system hade, såsom Lepsius [2] visar, sina
förmåner. »Det var», säger han, »det egyptiska rörliga
årets stora företräde framför grekernas och de öfriga
gamla folkens utjämningsår, att det genom sitt helt enkla
förhållande till det sanna tropiska året så lätt tillät att
återföra hvarje önskadt datum på det senare, att det
nästan gjorde samma nytta, samt att det genom sitt ännu
noggrannare förhållande till Sotis’ uppgång gaf alla
astronomisk-kronologiska räkningar en så säker grundval, att
de utmärktaste grekiske lärde dagtecknade efter det
rörliga året, när de ville gifva de noggrannaste tidsuppgifter.»
Först under Evergetes I infördes skottdagarne i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
