Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urpatriarkernas släkttafla i Genesis och tideräkningen hos "De sjuttio uttolkare"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hebreer. Ja, hebreer, som vittnat för detta sitt
släktnamn genom Hebron, som de byggde, medan de
framsköto sina fylkingar mot Egypten, genom Avaris, den
stora vapenborgen, som de grundlade eller återuppförde,
sedan de brutit in i Deltalandet, och som vardt
utgångspunkten för deras makt och sista skådebanan för deras
strider. Egyptens historia gaf judarne endast valet
mellan smäleken att vara de spetälskes ättlingar eller
dyrden att vara Hyksos’ fränder, delaktige i deras väldes
glans och medlottade i deras fall. De valde det senare.
Vi veta detta ej endast af Josefus’ skrift mot Apion.
Föreställningen, att Hyksos’ öde och judarnes hade vuxit
nära samman, är äldre än så; hon spåras in i andra
århundradet före Kristus och kan, när alla förhållanden
öfvervägas, aktas hafva sin källa i den tid, då Egyptens
historia för första gången vardt föremål för en
alexandrinsk hebrés undersökningar. Med andra ord: redan
de s. k. sjuttio uttolkarne eller de judiske lärde, som,
för att tillfredsställa sina helleniserade landsmäns
andliga kraf och sin konungs nitälskan för boklig id,
öfverflyttade den heliga skrift till grekiska språket,
sammanknöto judafolkets fornhistoria med herdekonungarne. Detta
ligger till grund för den ändrade tideräkning, som –
annars outransaklig – möter oss i deras verk.
Samtidig med öfversättarne var Maneto, en egyptisk
präst, som på sin konungs bud skref på grekiska
tungomålet en öfversikt af Egyptens häfder. Man håller före,
att han lefvat under Ptolemeus Filadelfus, och till samma
tidpunkt föres det under namnet Septuaginta eller »de
70 uttolkare» kända grekiska bibelarbetet. Att närmare
fastställa tidsförhållandet mellan det ena verket och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
