Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
#
1707
451
Min aldra kieresta lilla hustru.
Gudh dän aldra högsta gifve min Engeil ett gått nytt
åhr och tusende faltt mer förnöjelse än min Engell sig
sielf någensin önska kan, han bevara min Engell till krop
och siäl, dätta så väll som många på följande åhr vedh
en godh helsa, och all sielf önskelig vältrefnatt. Och som
jag hoppas att gudh medh hugnatt och glädje lärer i åhr
åther föra oss tillsammans igen, så gifver han os sin väl-
signelse därtill att dätt måtte ske i en godh stundh och
att vij om dätt annars hans heliga vilja är aldrig mer må
skiljas, för än dess gudomliga försyn oss uthur denna
värden ropar, hvilkett han dok oss till hugnatt förlänge,
så länge som vij i hans frucktan och till dess nampns ära
kunna lefva, dätt hörer han för Christij skull.
Jag fik min Engels bref af d. 19 decemb. och ser medh
hugnatt gudi låfvatt att i alla må väl och att min Engell
gått till rånäs. Dagen om min resa kan jag än ej låtha
vetha, men hoppas likvist i denna månen att blifva vil
gudh expedieratt, jag skall straxt skrifva, och troor jag
vij således kunde just mötas i malmöö, gifve gudh dätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
