- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
IV

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord till första upplagan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

græcolatino-suecanum N. T:i af H. F. Wulf»; ty den förråder en fullkomlig obekantskap med de
nyare språkforskningarne — är äfven i sin »analys» af verbernas themata oefterrättlig och
upptages här blott för fullständighetens skull.) Då alltså Chr. Abr. Wahl framträdde med sin
Clavis N. T:i philologica Lips. 1822, upptäckte man öfverallt deruti spåren af
classiskt-philologisk lärdom, äfvensom ett lyckadt bemödande att vid ordens förklaring i allmänhet taga
profangrekiskan till utgångspunkt. Detta lexicon har ock upplefvat 3:ne upplagor Lips. 1829 och 1843,
men genom fåfängt äflande att hinna upp det efterlängtade målet »sæpius non exstat in N. T:o»
hafva artiklarne deruti vuxit till en oerhörd längd, så att i sista qvartupplagan t. ex. partikeln
εἰ upptager ej mindre än 5 tätt tryckta sidor, verbum εἰμί 6 och artikeln ὁ, ἡ, τό 7, utan att
likväl det önskade »sæpius non legitur» blifvit uppnådt. En värdig medtäflare fick Wahl uti
Car. Gottl. Bretschneider, som 1824 i Leipzig utgaf sitt Lexicon manuale in libros N. T:i.
Detta arbete, hvaraf nya upplagor utkommo Lips. 1829 och 1840, utmärker sig genom hellenistisk
beläsenhet och en rik utstyrsel af citater ur LXX-versionen. Sedermera uppträdde Chr. Gottl.
Wilke
med sin Clavis N. T:i philologica Dresd. et Lips. 1841, hvilken eger alla formella
egenskaper hos ett brukbart lexicon. För fullständighetens skull torde ock böra nämnas H. H.
Fattenborgs
Grekiska Handlexicon öfver N. T:s skrifter Åbo 1842, som likväl blott är en naken
Ordbok utan citater, och J. Parkhurst Greek. and Engl. Lexicon to the N. T., n. edit. Lond.
1845; hvartill slutligen kommer S. Ch. Schirlitz Griech. deutsches Wörterbuch zum N. T.
Giessen
1851 och J. A. Millén Grekiskt och Svenskt Handlexicon öfver N. T:s skrifter
Örebro
1853, hvilka begge sednare förtjena att med beröm omnämnas.

Denna korta och ofullständiga öfversigt af den nytestamentliga Lexicographiens område,
hvilken hufvudsakligen afser och till följe af bristande kännedom måste afse bearbetningarna inom
Tyskland, ådagalägger nogsamt det oerhördt rika material en Lexicograph i våra dagar har
framför sig, och uppväcker lätteligen tanken på obehöfligheten af ett nytt försök i denna väg. Då
likväl undertecknad för nära 30 år tillbaka begynte allvarligare sysselsätta mig med Nya
Testamentets studium, var det något som jag, vid öfvergången ifrån profangrekiskans studium,
anmärkte vid de tillgängliga Lexica öfver N. T. Jag trodde mig neml. finna, att N. T:s
Lexicographer i allmänhet snarare gjort dogmatiken än philologien till sitt hufvudstudium och derföre
så väl saknade en lefvande grammatikalisk insigt i språket, som ock försökte göra exegetiken till
dogmatikens tjenarinna. Då jag likväl ansåg och anser exegetiken för en vetenskap, som bör
sjelfständigt röra sig inom det grammatico-historiska och philologiska elementet, utan att derföre
behöfva lemna hvarken den gröfre eller finare rationalismen något inrymme; då jag vidare afsåg
det höga priset på de bättre Lexica, äfvensom det auxiliärspråk hvarpå de blifvit författade, så
kände jag mig lifligt uppmanad att på grund af någon liten föregående öfning i den profana
lexicographien våga ett försök, hvarvid jag ville taga profangrekiskan hufvudsakligen till
utgångspunkt, likväl med behörigen fästadt afseende på verkliga hebraismer, och begagna modersmålet,
hvilket jag genom redan vunnen erfarenhet fann lättare än latinet kunna genom sin böjlighet
och sammansättningsförmåga smyga sig efter tankeskiftningarne i det smidiga grekiska språket.
Till en början afskräckte mig väl det herculiska arbetet att sikta och utgallra det colossala
material, som låg framför mig; men slutligen grep jag dock verket an, hvarvid jag för mig
uppställde såsom en oeftergiflig hufvudregel det der μηδὲν ἂγαν, för att kunna för billigare pris
tillhandagå i synnerhet yngre theologiæ studiosi med en väl behöflig hjelpreda. Vid utförandet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free