Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Α - ἀσέβεια ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ασέβεια
ασέβεια, ας, ή (ασεβής) ogudaktighet, gudlöshet
(irreligiosité) Rom. 1: 18 al.
άσεβέω, ησα (följ.) handla gudlöst, fräckt o. s. v.
2 Petr. 2: 6, irøws. άσεβ. έργα. Jud. 15 föröfva
gudlösa gerningar (ων är attraction för «).
ασεβής, ες- (« 1, σέβομαι) ogudaktig, gudlös Rom.
4: 5 al.
ασέλγεια, «c, ^ (άσζλγής fråssande, omåttlig af α 4
och a) enl. somliga Σέλγη, en Pisidisk stad, känd
för fråsseri; b) enl. andra af σαλαγέω =
σαλάσ-σω = σαλεύω-, c) enl. andra af θέλγω fråssa)
fråsseri, omåttlighet i begären, liderlighet (i synn.
olcyskhet, otukt) Mc. 7: 22 al.
άσημος, ov (à 1, σήμα — σημείον) utan
kännemärke, oigenkäulig, otydlig, obekant, obetydlig
Act. 21; 39.
-Άσήρ, ό indecl. (ΊψΝ lycka) Aser, den 8:de af
Pa-triarchen Jacobs söner, med Leas tjenstepiga Silpa;
den efter honom benämnda stammens område
sträckte sig långs efter hafskusten i N. delen af
Palæstina; fkmr Lc. 2: 36, Apoc. 7: 6.
άσθένεια, ας, ή (ασθενής) kraftlöshet, svaghet,
skröplighet, sjuklighet, sjukdom Mt. 8: 17 al. δι
άσθέ-νειαν τής σαρχός Gal. 4: 13 i anseende till
kroppslig svaghet, för sjukdoms skull (nödgades stanna
qvar och derunder predikade), πνεύμα ασθενειών
Lc. 8: 2 och άσθενείας 13: 11 ande s.
förorsakar sjukdomar 1. krankhet, sjukdomsande; äfven
andlig svaghet 1 Cor. 2: 3, Hebr. 5: 2, 7: 28;
εν άσθ. 1 Cor. 15: 43 i tillstånd af kraftlöshet.
άσθενέω, η σα (ασθενής) vara kraftlös, svag Rom.
8: 3 al., bräcklig, sjuk Mt. 10: 8 al.; om
svaghet i andligt afseende rfj πίστει Rom. 4: 19 al.,
Rom. 14: 1 vara svag i sin öfvertygelse (d. ä.
icke hafva kraft att i sitt samvete erkänna det
för tillåtligt, som enl. christendomens grundsatser
verkligen är det).
ασθενή μα, ατος, τό (fgde) svaghet, bräcklighet Rom.
15: 1 (i tron). *
ασθενής, ές (ά 1, σθένος styrka, kraft) kraftlös.
svag Mt. 26: 41 al., το άσθ. Hebr. 7: 18
svaghet, (äfn syndaktigheten anses för en svaghet Rom.
5: 6); sjuk Mt. 25: 39 al.
’Ασία, ας, ή Asien (ursprungl. mentes härmed
λει-μών Άσίω Iliad. II: 461, konung Asias’ äng 1.
betesmark, belägen vid floden Kaystros = Μ
αιωνία, en trakt emellan Kaystros och berget Tmolos.
Sedermera blef Asia så småningom benämning på
άσπάζομαι 45
Μ. Asien och hela verldsdelen). I Ν. T. menas
dermed Act. 6: 9, 20: 16, 1 Petr. 1: 1, Apoc.
1: 4 al. Asia proconsularis, Asia cis
Tau-rum d. ä. Mysien, Lydien, Phrygien och Carien;
men Act. 2: 9 menas V. kustlandet af M. Asien,
neml. Mysien, Lydien och Carien, emedan
Phrygien nämnes särskildt.
Άσιανός, ου, ό (fgde) från Asien, bördig från Asien
Act. 20: 4. *
Άσιάρχης, ου, ό (’Ασίας άρχων) Asiarch; så hette
de 10 föreståndarne för sacra, så väl som för de
offentliga spelen i Asia proconsularis, hka de
till Gudarnes och kejsarens ära måste anordna
och bekosta. Hvarje år vid höstdagjemningen
föreslog hvarje stad en af sina borgare, och dessa
samtelige föreslagne valde sedermera de 10. Det
var naturligt, att en af de 10, kanhända tillsatt
genom proconsuln, var ordförande. Efter deras
afträdande bibehöllo de titlen, liksom
öfverstepre-sterne hos Judarne. Emot dessa svarade (för
andra Eom. provinser) Bithynarcher, Syriarcher,
Ga-latarcher, Lysiarcher, o. s. v. Act. 19: 31.
ασιτία, ας, ή (följ.) brist på föda, afhållsamhet från
mat, fastande Act. 27: 21 (som ångsten och
förtviflan föranledt), hungrande.
άσιτος, ov (a 1, σίτος) utan föda, utan att äta,
fastande Act. 27: 33. 1
άσχέω, eg. be-, för-, utarbeta; öfva, utöfva τί ngt,
öfva sig i ngt, eller med infin. öfva sig uti,
bemöda sig att Act. 24: 16.
άσχός, οΰ, ό lädersäck 1. -flaska, lägel (att förvara
vin uti) Mt. 9: 17 al. (var vanligen af getskinn
med ludna sidan inåt).
άσμένως, adv. (af άσμένος st. ήσμένος glad af
ήδομαι glädja sig) med glädje, »gladeligen» Act.
2: 41, 21: 17.
άσοφος, ov (ά 1, σοφός) ovis Eph. 5: 15. 4
άσπάζομαι, ασάμην (ά 4 och σπάω, σπάομαί) draga
till sig, hålla sig till, hålla ugn kär, omfamna,
vara vänlig emot Mt. 5: 47, helsa på, besöka
Act. 18: 22, 21: 7, 25: 13, helsa, önska frid Mt.
10: 12 al. (hvarvid helsningsformlen var ειρήνη
σοι, "b C ί b ψ); äfven taga afsked af τινά Act.
20: 1, 21: 6 (der likväl Tiscli. har
άπησπασά-μεθα; hvarvid de yttrade: υπάγε εις είρήνην Mc.
5: 34, ci^’3 ηί> 1. helsa ngn genom
bref 1. bud Rom. 16: 3 scepius; helsa Hebr. 11:
13 (bilden tagen af sjöfarande, som se en efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
