- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
51

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Α - ἀψευδής ... - Β

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ἀψευδής, ές (ἀ 1, ψευδής) s. icke ljuger, icke kan
ljuga, osviklig, tillförlitlig, sannfärdig Tit. 1: 2. *

† ἄψινθος, ου, ἡ = ἀψίνθιον, τό i profangrek.,
absinthium, malört; så kallas Apoc. 8: 11 en
stjerna (d. ä. lärare) för sin bittra villolära. *

ἄψυχος, ον (ἀ 1, ψυχή) själlös, liflös 1 Cor. 14: 7. *

Β.



Βάαλ, ὁ, ἡ indecl. (בַּעַל herre) Baal, allmänt namn
på Gud hos Phœnicierna och Carthaginenserna;
med artik. ὁ den manliga hufvudgudomligheten
hos de Phœniciska stammarna (Bel hos
Babylonierna). De afgud. Israëliterne dyrkade honom
jemte Astarte (אַשׁתֹּרֶת), Sidoniernes qvinnliga
skyddsgudomlighet. De byggde åt dem tempel
och altaren i synn. på höjder och upprättade
bildstoder. Presternas och Propheternas personal var
mycket talrik; man offrade guden rökelse och
blodiga offer, till och med barn. Somliga anse
de begge gudomligheterna för Jupiter och Venus,
andra för Solguden och Månan. Anledningen,
hvarföre ordet än har masculin, än feminin artikel,
skall enligt några vara den, att gudomligheten
varit androgyn; fkmr Rom. 11: 4. *

Βαβυλών, ῶνος, ἡ (בָּבֶל förvirring, förbistring)
Babylon, Babel, urgammal, verldsberömd, praktfull
hufvudstad i provinsen Babylonien och det
Babyloniskt Chaldäiska verldsriket, på en stor slätt vid
Euphrat, hkn delte henne i 2:ne hälfter. Hon
var (under sin högsta blomstring) byggd i
fyrkant, hade enligt Herodot, som sjelf såg henne,
480 stadier (= 8 Sv. mil) i omkrets, en 200
alnar hög och 50 alnar bred ringmur och 100
kopparportar. Utanför muren var en djup
vattenfylld graf. Husen voro 3—4 våningar höga och
likasom murarne byggde af brändt och obrändt
tegel med asphalt, och 50 gator, som genomskuro
hvarandra i räta vinklar, delte staden i ett antal
qvadrater. De begge märkvärdigaste byggnaderna
uti dubbelstaden voro: a) den Kongl. med fasta
murar omslutna borgen och b) Belus’ tempel, en
fyrkant med hvarje sida af 2 stadiers längd. Midt
i tempelrummet reste sig ett högt torn (bestående
af 8 torn öfver hvarandra), nedantill 4 stadier i
omkrets och med utantill rundt omkring ledande
trappor; dessutom gällde ss. stora märkvärdigheter
den 1 stadion långa stenbryggan öfver Euphrat
och de hängande trädgårdarne (ὁ κρεμαστὸς
κῆπος) i terrassform. Bland innevånarne herrskade
en gränslös lyx och veklighet. Under den siste
Konungen i Babyloniska riket, Nabonnidus, blef
(538 f. Chr.) Babylon eröfradt af Cyrus efter en
lång och mödosam belägring, och sedermera, då
Babylon. ville göra sig sjelfständiga, efter en 19
månader lång belägring (516 f. Chr.) under Darius
Hystaspis ännu en gång intaget. I Strabos tid
låg Babylon till största delen öde, så att man
derom kunde säga: ἐρημία μεγάλη ἐστὶν ἡ
μεγάλη πόλις; fkmr 1 Petr. 5: 13, äfvensom Apoc.
14: 8 al. (hmed i andeligt afs. betecknas staden
Rom); på andra ställen ss. Mt. 1: 11. 12. 17,
Act. 7: 43 förstås dermed landskapet Babylonien.

βαθέως, adv. (af βαθύς) djupt, hos Tisch. (Cod.
Sin.)
|| βαθέος Lc. 24: 1. *

† βαθμός, οῦ, ὁ (af βαίνω stiga) steg, trappsteg,
trappa, ställning 1 Tim. 3: 13. *

βάθος, εος, τό (βαθύς) djup, djuphet l. -lek Mt.
13: 5 al.; metaphor. outgrundlighet, outforsklighet
Rom. 11: 33; τὰ β. τοῦ Θεοῦ 1 Cor. 2: 10 det
outforskliga hos Gud d. ä. Guds för mensklig
kunskap förborgade rådsslut; ἡ κατὰ βάθους
πτωχεία 2 Cor. 8: 2 (se πτωχεία).

βαθύνω (följ.) fördjupa, urhålka Lc. 6: 48. *

βαθύς, εῖα, ύ djup Lc. 24: 1 al., β. ὄρθρος l. c.
djup gryning, första dagbräckningen (se βαθέως);
trop. τὰ β. τοῦ σατανᾶ. satans djupheter (de
föregåfvo sig hafva utforskat Guds djupheter, men,
liks. HERren förändrar i v. 9 »Guds synagoga»
till »satans syn.», så här: »Guds djupheter» till
»satans»).

† βαΐον, ου, τό = βαΐς, ἡ (kopt. ord) palmqvist
l. -gren Joh. 12: 13. *

Βαλαάμ, ὁ indecl. (בִּלְעָם sannolikt af בַּל icke och
עָם folk, icke af Israël. folket, främling; andra af
בָּעַל han uppslukade, förderfvade och עָם)
Balaam, Bileam, Beors son, från Mesopot. staden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free