- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
62

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Γ - γαμέω ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 γαμέω

lärare Act. 22: 3. Man anser honom för den i
Judiska traditionen mycket firade Rabbinen
Gama-liel den gamle (]p.Jij), som var en son af R.
Simeon och sonson till den bekante Hillel, och
förde præsidium i synedrium under Tiberius,
Cajus och Claudius, samt dog 18 år efter
Jerusalems förstöring. I anledning af sitt höga
anseende bland Judarne är det ganska otroligt, att
han blifvit döpt af Petrus 1. Johannes, ss.
traditionen förmäler.

γαμέω, γεγάμηχα, εγάμησα 1. εγημα; εγαμ,ή&ην ·,
gifta sig med, taga till hustru τινά Mt. 5: 32 al.,
utan afs. på kön 1 Cor. 7: 9. 10, 1 Tim. 4: 3,
om jungfrur 1 Cor. 7: 28. 36, om enkor 1 Tim.
5: 11. 14; pass. reflex, låta taga sig till hustru,
gifta sig med en man τινι 1 Cor. 7: 39, äfn Mc.
10: 12 {Tisch. Cod. Sin. har dock γαμήση άλλον).

γ a.μίζα) 1. ίσχω (fgde) bortgifta τινά ngn, in
ma-trimonium dare 1 Cor. 7: 38 (Tisch. har
èx-γαμίζων); med. låta bortgifta sig, gifta sig,
nu-bere, Mt. 22: 30, Mc. 12: 25.

γάμος, ου, ό bröllopp Joh. 2: 1.2, brölloppsfest 1.
-måltid (fullständigt το δείπνο v του γάμου Apoc.
19: 9), mest plur. ss. Mt. 22: 2 ff. (der
himmelriket förliknas vid en brölloppsmåltid jfr Lc. 14:
16—24) Mt. 25: 10; i allmht en festlig 1.
högtidsmåltid Lc. 12: 36, 14: 8; äfn biläger,
äktenskap Hebr. 13: 4. Anm. Brölloppshögtiden
plägade räcka i 7 dagar, hvaraf bristen på vin, i
synn. i ett obemedladt hus, kan förklaras Joh.
2: 3 ff.

γάμ, causalpart. (γέ, άρα) postpos.; ty, nemligen
Mt. 1: 21 sæpissime, bibehåller sin betydelse
äfven i den händelse, att en ellips måste tänkas
till; hvarpå vi vilja anföra några exempel: ου γάρ
Act. 16: 37 (det går ej an) ty icke skola de hem·
ligen kasta oss ut, utan 1. tvärtom (αλλά); τί γάρ
Mt. 27: 23 (nej) ty hvad o. s. v., Lc. 23: 22

(jag vill släppa honom lös) ty hvad–-, τίς

γάρ Act. 19: 35 (våren stilla) ty hkn––, μή

γάρ Joh. 7: 41 (han är det ej) ty icke–-,

1 Cor. 11: 22 (det får icke så vara) ty icke–-;

χαί γάρ Mt. 8: 9 al. ty äfn; men äfn med
mellansats ss. Mt. 26: 73 och (det är du) tv–-

(att på detta och andra ställen hjelpa sig med
»förty», är ett dåligt palliativ).

γαστήρ, στρας, ή (samstam. med χανδάνω genom
de obrukl. formerna χάω, γάω, fatta, fatta uti

γείτων

sig, rymma) mage, buk, underlif, moderlif, lif Lc.
1: 31; εν γαστρί εχειν scil. το εμβρυον fostret
Mt. 1: 18 al. d. ä. vara hafvande; buk (fråssare),
γ. αργή Tit. 1: 12 latbuk, ,lat fråssare (ων ό
Θεός ή χοιλία s. hafva buken till sin Gud Phil.
3: 19), se Κρής.

γέ, postposit. och enclit. partikel, åtminstone, ju, just,
till och med, dock Lc. 11: 8 al., utmärker, att
uppmärksamheten bör fästas på nästföregående ord
genom inskränkning dertill; är liksom ett nota
bene, som uttryckes genom tonvigten på ordet;
άλλά.γε, at certe, dock, εί γε, om annars, om
nemligen (se ε i); står äfn i förening med andra
partiklar till förstärkning af deras betydelse.

Γεδεών, ώνος, ο sönderbrytaren, förstörareu

af af- 1. sönderbryta, emedan han förstörde

Baals dyrkan — hf han ock kallades af

bV2 2iT med honom strider Baal Judic. 6: 32)
Gideon, son af Joas från Manasse stam i Ophra,
förstörde Baalsdyrkan och befriade ss. Domare
(£Diy) folket från Midianiternes 7-åriga
herravälde Judic. 7: 1—25, 8: 5 ff., hfre det erbjöd
honom ärftlig furstevärdighet, hkn han dock afslog
Judic. 8: 22 ff.; fkmr Hebr. 11: 32. *

Γέεννα, ης, ή (C3Π Ν1} 1. Ε3ΓΓ]2 Ν^ Hinnoms
1. Hinnoms barns dal — andra öfversätta: deu
angenäma dalen; men Hinnom är troligen nom.
propr.) Gehenna, en dal söder om Jerusalem, der
de afgudiske Israëliterne offrade till och med sina
barn åt den Moabitiske afguden Moloch. Derföre
afskyddes denna plats sedermera ss. oren (sedan
Konung Josia afskaffat afgudaoffren 2 Reg. 23: 10)
och begagnades till samlingsplats för orenlighet
samt djurs och missdådares döda kroppar, till
likas förbränning en beständig eld underhölls;
dfre hette väl platsen också Π C Π (af Arab. stam
antända) Tophet eg. brandställe 1. eldstad Jerem.
19 cap. Sedermera öfverflyttades detta namn på
helvetet, de fördömdas pinorum, der matken icke
dör och elden icke slocknar = ή γέεννα του
πυρός Mt. 5: 22 al., äfven γέεννα ensamt Mt.
5: 29 al.

Γεΰσημανή 1. -νεί, indecl, aram. ΣΟΕψ olja

och Π 3 vinpress, press) oljopress, Gethsemane, en
landtgård vid foten af oljoberget på andra sidan
bäcken Kidron Mt. 26: 36, Mc. 14: 32.

γείτων, ονος, <5, ή (γη, γηίτης landtman) qsi gård-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free