Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Γ - γλυκύς ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
γλυχύς
γλυχύς, εία, ύ söt, δδωρ Jac. 3: 13, förstås inunder
v. 11; Apoc. 10: 9. 10.
γλώσσα, ης, η tunga, tungomål, språk liksom
lin-gua; anm. γλώσσαι χαιναί Mc. 16: 17 1. ετεραι
Act. 2: 4 nya för deras nationalitet främmande
språk, andra folks modersmål, likas kännedom och
bruk förut fattades dem (n.b. på sednare stället
ss. Galilæer) och först nu ingafs dem i och med
den H. Ande. Dessa begge ställen skilja sig från
Act. 10: 46, 19: 6, 1 Cor. 12 och 14 Capp.,
der det blott fkmr γλώσσα.ις (γλώσση) λαλείν;
på sednare stället eller 1 Cor. 14: 14. 15
förklarar Paulus sjelf, hvad dermed menas, neml.
»ett sådant sätt att bedja, sjunga och tacka,
hvarvid tungan icke tjenar förståndet, utan den Ii.
Ande till verktyg», το μεν πνεύμα προςεύχεται,
φώλλει, ευλογεί, ό όε νους άχαρπός εστίν. För
att i någon mån kunna förklara sig detta
märkliga fenomen, bör man för ordet γλώσσα, strängt
fasthålla betydelsen af »tunga»; och liksom man
säger i vanliga talet om en menniska, som den
ena gången talar så, den andra så: hon har 2
tungor i munnen, så tycktes γλ,ωσσολαΐών tala
i andliga ting helt annorlunda än vanligt, och
han sjelf förstod oftast icke hvad han sade, ty
den H. Ande liksom lånte hans tunga till sitt
organ. — För öfrigt hvilar och kommer alltid att
hvila mycket mörker öfver glossolalien, detta uti
de första christna tiderna så vanliga bevis på den
H. Andes undfående, oaktadt allt det ljus man i
nyare tider sökt sprida deröfver; möjligtvis är den
så kallade »predikosjukan» i våra dagar en art 1.
rättare afart derutaf.
γλωσσ όχομον, ου, τό vanl. γ λ oj σσοχομ. ζίο ν (fgde,
χομέω se χομίζω) eg. fodral, hvari
flöjtmunstycken buros; sedan i allmht fodral, skrin, portfölj,
»pung» Joh. 12: 6, 13: 29.
γναψεύς, έως, ό, äfn χναφεύς (γνάπτω 1. χνάπτω
rifva, valka, karda, af γνάψος karda, borste,
hvarmed tyg uppkrattas) valkare, öfverskärare (s.
val-kade, renade och utstofferade kläderna) Mc. 9: 3.
γνήσιος, a., ov (qsi γενέσιος af γένος, liks.
genui-nus af genus) hörande till slägten, äkta född,
äkta (oförfalskad, sannskyldig) transl. (så i N. T.)
Phil. 4: 3 al.; το γν. substantive äkta väsende,
äkthet 2 Cor. 8: 8.
γνησίως, adv. (af fgde) på ett äkta sätt (sådant
som det skall vara) Phil. 2: 20.
Melander, Grek. Lex. t. !>. T.
γόης 65
γνόψος, ου, o (besl. med χνέιρας mörker af νέφος)
dunkelhet, töcken Hebr. 12: 18. *
γνώμη, ης, η (έγνων, aor. 2 till γινώσχω) tanke,
mening 1 Cor. 1: 10, åsigt 1 Cor. 7: 40, didovai
1 Cor. 7: 25, 2 Cor. 8: 10 meddela sin åsigt;
vetskap, vilja Phil. 14, Apoc. 17: 13. 17, beslut
Act. 20: 3.
γνωρίζω, ίσω 1. ιώ, ισα; ίσ&ην (εγνων se fgde)
göra bekant, låta känna τινι τι Lc. 2: 15 al.,
äfn πρός τινα Phil. 4: 6 (pass.) blifva bekant för
ngn; inträns, ου γν. Phil. 1: 22 jag är obekant
med, i okunnighet om, vet icke.
γνώσις, εως, η (εγνων se γνώμη) kännedom,
kunskap Lc. 1: 77 al., Rom. 11: 33 (har afs. på de
medel Gud använder, de vägar Han går), χα.τα.
γνώσιν 1 Petr. 3: 7 i öfverensstämmelse med
kunskapen, på ett insigtsfullt 1. förståndigt sätt,
med förstånd, insigt (i synn. den djupare) 1 Cor.
8: 7 al.; t Cor. 8: 1 (kunskapen rörande
väsendet af det åt afgudar offrade), λόγος γνώσεως
1 Cor. 12: 8 tal af djupare insigt (γν. djupare,
mer esoterisk christlig insigt skiljes ifrån σοφία.
populär christlig vishet), 2 Petr. 1: 5. 6 christlig
insigt (neml. uti det, som en christen, ss. sådan,
har att göra under alla lefnadsförhållanden, och
huru han dervid bör gå till väga).
γνώστης, ου, ό (γινώσχω) sakkännare, kännare,
kunnig Act. 26: 3; i profangrek. borgen, vittne för
sanningen af en sak.
γνωιττός, η, όν. adj. vble (af γινώσχω) känbar, känd,
bekant Act. 1: 19 al.; äfn bekant (förtrolig) Lc.
2: 44 al.; τό γνωστόν του Θεού Rom. 1:19 det
om Gud bekanta, ό ποιών ταύτα. γνωστό), άπ’
αιώνος Act. 15: 18 som gör detta (theokratiens
återupprättande och hedningarnes omvändelse), s.
är bekant från långa tider tillbaka (= άφ’
ημερών άρχαίων v. 7).
γογγύζω, υσα (onomatop. ord) knorra, knota, mumla
ss. uttryck af ovilja χα.τά τίνος Mt. 20: 11 emot
ngn, πρός τινα Lc. 5: 30, περί τίνος rörande
ngn Joh. 6: 41. 43, 7: 32, absol. 1 Cor. 10: 10.
γογγυσμός, ου, ό (fgde) knorr, knot., mummel, ovilja
Joh. 7: 12 al.
† γογγυστης, ου, ό (se fgde) knorrare, knotare Juel.
16 (neml. emot Guds lagar och ordningar, som
sätta gränser för de menskliga lustarne).
γόης, γόητος. ό (γοά.ω tjuta, jemra sig) eg. tjutare,
deraf tjusare, trollkarl 2 Tim. 3: 13 (har afs. på
de i 8 v. nämnde Ægypt. trollkarlar, med lika
y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
