- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
134

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Η - ἤπερ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ἤπερ, part. comparat. (ἤ, πέρ) än kanske, just, till
och med Joh. 12: 43. *

ἤπιος, ον (sannolikt beslägtadt med ἔπος, εἶπον,
qsi ἔπιος s. låter tala med sig, affabilis) mild,
vänlig, nedlåtande (brukas om en förnämares
nedlåtande, kärleksfulla beteende mot en ringare, en
furstes mot sina undersåtare, en faders l. moders
mot sina barn) 1 Thess. 2: 7, 2 Tim. 2: 24.

Ἦρ, ὁ, indecl. (עֵר vakande) Er Lc. 3: 28. *

ἤρεμος, ον (trol. besl. med ἔρημος) egentl. ödslig,
ensam, enslig, stilla, lugn 1 Tim. 2: 2. *

Ἡρώδης, ου, ὁ (af ἥρως hjelte, hjelteson?) Herodes
1:o) med tillnamnet den store, son af Idumæern
Antipater; blef först af Jul. Cæsar ss. procurator
satt vid sidan af den Jud. fursten af
Maccabæernas stam Hyrcanus II, sedermera jemte sin broder
Phasaël år 41 f. Chr. af Antonius upphöjd till
värdigheten af Tetrarch. Efter en hård strid med
kronpretendenten Antigonus förklarades Herodes
sednare af samme Rom. Imperator för Judarnes
konung (år 39 f. Chr.), och erkändes ss. sådan
af Augustus efter slaget vid Actium. Genom sin
grymhet, hvilken han utöfvade till och med mot
sin egen familj, af hvilken han dödade Mariamne
och sönerna Alexander, Aristobulus och Antipater,
gjorde han sig hos Judarne i hög grad förhatad,
oaktadt han mycket utvidgade och förskönade
templet. Dog 70 år gammal 2 år efter Christi
födelse, sedan han regerat i 40 år. Efter hans
död delade Augustus riket emellan hans 3 söner,
så att Archelaus fick Judæa, Idumæa och
Samaria, Herodes Antipas Galilæa och Peræa, och
Philippus Batanæa, Trachonitis och Auranitis. Se
stamtaflan. Fkmr i Mt. 2 cap. — 2:o) med
tillnamnet Antipas, den förres son; fick, ss. nämndt
är, af kejsar Augustus efter fadrens död Galilæa
och Peræa med titel af Tetrarch, ehuru han af
folket kallades konung Mt. 14: 9; var i början
förmäld med en dotter till Arab. konungen
Aretas, men försköt henne och gifte sig med sin
broder Philippi gemål Herodias (se stamtaflan).
Mt. 14: 1 ff., Mc. 6: 14 ff., Lc. 3: 1. 19, Act.
13: 1. — 3:o) med tillnamnet Philippus, se
Φίλιππος № 3. — 4:o) med tillnamnet Agrippa (I),
son af Aristobulus och Berenice och sonson af
Herodes den store. Efter många vidriga öden
erhöll han ss. kejsar Caligulas ungdomskamrat af
denne, liksom sedermera af kejsar Claudius, hkn
han i betydlig mån förhjelpt till thronen, så
småningom hela sin farfaders välde, så att denne
furste herrskade öfver hela Palæstina med titel af
konung. År 44 lät han halshugga Jacobus den
äldre och sätta Petrus i fängelse (Act. 12: 1 ff.);
straxt derefter dog han i Cæsarea Palæstinæ 54
år gammal, i det han vid de offentliga till kejsar
Claudii ära anställda kämpaspelen, hvarvid folket
helsade honom för Gud, plötsligen angreps af en
sjukdom i underlifvet s. härrörde af maskar Act.
12: 23. — 5:o) med tillnamnet Agrippa (II l. den
yngre), son af den föregående, var då denne dog
blott 17 år gammal och blef derföre icke antagen
till thronföljare; dock gaf honom kejsar Claudius,
vid hvars hof han blifvit uppfostrad, det
Chalcidiska furstendömet (år 48), hkt Herodes, konung
Agrippa I:s broder, innehaft, jemte uppsigten
öfver Jerusalems tempel och rättigheten att tillsätta
öfversteprest, men 4 år derefter, i stället för detta
furstendöme, Philippi och Lysanias’ fordna
tetrarchi jemte konungatitel. Sedermera (år 55) tillade
Nero Tiberias, Tarichæa, Julias och 14
närliggande orter. Agrippa gjorde stora omkostnader på
försköningen af Jerusalem och andra städer, men
stod icke i särdeles aktning hos Judarne i
anseende till den godtyckliga af- och tillsättningen af
öfversteprester, äfvensom flera andra felsteg. Då
det sista kriget utbröt emot Romarne, slöt han
sig till dessa — och dog vid nära 70 års ålder
i kejsar Trajani 3 regeringsår (det 51 af sin egen
regering) omkring 100 e. Chr. Han öfverlefde
således länge Jerusalems förstöring. Hos honom
lefde hans syster Berenice (se Βερνίκη); fkmr Act.
25: 13 ff., 26: 1.

Ἡρωδιανοί, ῶν, οἱ (eg. ett slags patronym. af fgde)
Herodianer; voro sådana Judar, som höllo med
konung Herodes Antipas och derföre också
(åtminstone till det yttre) med Romarne, hvilkas
vasall han var; största delen utgjordes naturligvis
af konung Herodes’ hoffolk och gunstlingar, men
äfven andra hörde hit. Listigt nog förenade sig
Pharisæerna med dem för att så mycket säkrare
lyckas i sin plan, antingen Frälsaren förklarade
sig till fördel för folkets frihet l. Romarnes
herravälde Mt. 22: 16, Mc. 3: 6, 12: 13.

Ἡρωδιάς, άδος, ἡ Herodias, dotter till Herodes den
stores son Aristobulus (se stamtaflan); var förut
förmäld med sin farbroder Herodes Philippus, men
skiljde sig ifrån honom och gifte sig med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free