- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
142

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Θ - θυσιαστήριον ... - Ι

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


θυσιαστήριον, ου. τό (θυσιάζω offra, af fgde)
offerställe, offerbord, altare Mt. 5: 23 al., κατ’ ἐξοχήν
brännoffersaltaret framför templet Mt. 23: 35 al.,
som låg ett stycke från templet på presternas
förgård [se ἱερόν 3: o)] och var vid det Salomonska
templet 20 alnar långt och bredt och 10 alnar
högt, af kopparplåtar; θ. τοῦ θυμιάματος Lc. 1:
11 rökoffersaltaret, som stod i det heliga, var 1
aln långt och bredt och 2 alnar högt, af ceder,
öfverdraget med guld; θ. χρυσοῦν i det
himmelska templet Apoc. 8: 3. 5, 9: 13. — ἔχομεν
θυσιαστήριον — — — λατρεύοντες Hebr. 13: 10 vi
hafva ett altare, från hkt de icke ega = hafva
rättighet att äta, som förrätta gudstjensten i
stiftshyddan (meningen är: vårt — de christnas — altare
är Christi kors; Hans på detsamma offrade kött är
syndoffret, hkt de icke hafva rättighet att åtnjuta,
som ännu qvarstå vid den Judiska gudstjensten).

θύω, ἔθυσα; τέθυμαι, ἐτύθην (samstam. med θέω,
σεύω och utmärker hvarje häftig rörelse) rasa,
storma, brusa, spraka (om offerlågan), offra 1 Cor.
10: 20, äfven slagta ett offerdjur Act. 14: 13. 18,
påskalamm Mc. 14: 12, Lc. 22: 7, 1 Cor. 5: 7,
slagta i allmht Mt. 22: 4 al.; döda, mörda Joh.
10: 10.

Θωμᾶς, ᾶ, ὁ (תְאוֹם — af תָאַם vara dubbel —
δίδυμος tvilling) Thomas, Apostel, troligen från
Galilæa; hans klentrogenhet och tvifvelsjuka känna
vi af Evangeliska historien. Traditionen låter
honom predika christendomen i Parthien och få sin
graf i Edessa. Syriska christna i Ostindien kalla
sig Thomaschristna och antaga Th. ss. stiftare af
deras kyrka; fkmr Mt. 10: 3 al.

θώραξ. ακος, ὁ thorax, pansar, harnesk Apoc.
9: 9. 17; var vanligen af metall och gick från
halsen till veka lifvet, der gördeln ζώνη tog vid;
kallades διπλοῦς ss. bestående af 2 urhålkade
kopparplåtar γύαλα, hka vid sidorna
sammanhäftades med spännen l. snören ὀχεῖς och hette
ἡμιγύαλα halfpansar, ett för bröstet och ett för
ryggen — understundom saknades det sednare, ty
bröstets l. hjertats betäckning var hufvudsaken,
hvarföre man kallade harnesket καρδιοφύλαξ. —
metaphor. ὁ θ. τῆς δικαιοσύνης Eph. 6: 14
lefnadsrättfärdighetens = helgelsens harnesk (då man
genom tron rättfärdiggjord är afdöd synden och
lefver det nya lifvet i Christo), θ. πίστεως καὶ
ἀγάπης 1 Thess. 5: 8 (hka förvara den christnes
hjerta mot det ondas l. den ondes inverkningar
ss. pansaret skyddar krigarens bröst).

Ι.



Ἰάειρος, ου, ὁ (יָאִיר han skall lysa) Jairus, en
annars obekant synagogföreståndare i Capernaum,
hkns döda dotter JEsus återkallade till lifvet Mc.
5: 22, Lc. 8: 41.

Ἰακώβ, ὁ indecl. (יַעֲקֹב han skall hålla i hälen,
vara listig, bakslug) Jacob 1:o) Isacs yngre
tvillingsson, Israëliternas berömda stamfader Mt. 1: 2
al., står äfven för hans efterkommande Rom. 11:
26; se om Jacob Genesis. — 2:o) Matthans son,
fader till Joseph, Marias man Mt. 1: 15. 16.

Ἰάκωβος, ου, ὁ (se fgde) Jacobus 1:o) den äldre,
Zebedæi och Salomes son, Apostel och äldre
broder till Johannes, blef halshuggen i Jerusalem på
Herodes’ Agrippas I:s befallning omkring 44 e.
Chr.; fkmr Mt. 4: 21 sæpe. — 2:o) den yngre
(ὁ μικρός), son af Alphæus och Maria, syster till
JEsu moder (se dock Μαρία), Apostel och
syskonbarn med Frälsaren. Han skall hafva predikat
först i S.V. Palæstina, sedan i Ægypten och
slutligen blifvit korsfästad i nedra Ægypten Mt. 10:
3 al. — 3:o) HERrans broder, ὁ ἀδελφὸς τοῦ
Κυρίου Gal. 1: 19 al. Denne Jacobus, med
tillnamnet ὁ δίκαιος, som onekligen måste skiljas
från de begge förenämnde (se ἀδελφός), var ett
slags erkebiskop i Jerusalem och räknades jemte
Johannes och Petrus till pelarne i församlingen
(στύλοι τῆς ἐκκλησίας). Han har skrifvit det
under hans namn bekanta circulärbrefvet, hvars
sedligt stränga grundsatser väsendtligt
öfverensstämma med det som kyrkofäderna berätta om
»Jacobus’ den rättvises» vandel. Öfverstepresten
Ananus skall under den tid, som förflöt ifrån Festi
afresa från Judæen och den nye procuratorn
Albini ankomst, hafva låtit stena honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free