Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ι - ἱερόθυτος ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ιερόϋ-υτος
Palæstina i Benjamins stam, på denna sidan
Jordan, 60 stadier (= 1 Sv. mil) derifrån, oeli 150
(— 2Å Sv. mil) från Jerusalem, till hvilket vägen
gick genom en ödslig och bergig trakt, som var
ett tillhåll för röfvare (Lc. 10 cap.); Jericho var
fruktbart på palmer, törnrosor och balsam, som
derifrån utfördes, hvarföre en öfvertullnär var der
stationerad (Lc. 19: 1); Hebr. 11: 30 häntydes
på dess intagande af Josua (Josua 6: 27); fkmr
äfven Mt. 20: 29 al.
ίερόΰυτος, ov (ιερός, Βύω) offrad 1. helgad gudarne
= och |j εϊδωλΜυτος 1 Cor. 10: 19. 28 [Tisch.
God. Sin. har ordet på sednare stället).
ιερόν, ου, τό (eg. neutr. af ιερός) det heliga,
helgade l:o) offer, offerdjur, vanligen i plur., fkmr
ej i N. T. — 2:o) helgedom, heligt, invigdt ställe
(χωρίον), tempel a) hedningars såsom Artemis’ i
Ephesus Act. 19: 27. b) Judarnes i Jerusalem
a) hela tempelberget (όρος) 1. Moriah med alla
derå uppförda byggnader, som var 1 stadium långt
och 1 bredt, således 4 i omkrets, ß) enskilda
delar deraf, ss. sidobyggnader, förgårdar, γ) sjelfva
tempelbyggnaden (ναός). Templet 1) det
Salomoniska begynte byggas i Salomons 4:de regeringsår
1012 f. Chr. i 2:dra månaden (Siv) och blef
färdigt i hans 12:te regeringsår 1005 i 8:de
månaden (Bul), alltså på 7^ år. Det var 60 alnar
långt, 20 bredt och 30 högt; af längden belupo
sig 40 alnar på det heliga (αγιον, \"1) och 20
på det aldraheligaste (τό αγιον των άγιων, Τ21)
i längd, bredd och höjd, och var detta sednare
följaktligen en fullkomlig kub. Framför denna
byggnad på O. sidan stod ett med dörrar försedt
förhus (πρόναος, C^IK) af 20 alnars längd från
S. till N. och 10 alnars bredd från Ö. till Y.
med en höjd af 25 alnar. På 3 sidor (S. V. N.)
omgafs tempelhuset af 3 öfver hvarandra byggda
våningar af rum hka sinsemellan voro
förenade genom dörrar och bestämda till
förråds-och skattkamrar. Alla 3 våningarnes höjd
utgjorde 20 alnar. På det heliga voro ofvanför
dessa kringbyggnader fönsteröppningar på N. och
S. sidorna för att utsläppa offerröken och
uppfriska luften (sjelfva upplysningen skedde neml.
genom lampor); det aldraheligaste kunde icke
hafva några fönster, enär det icke var högre än
kring-byggnaden (20 alnar). Väggar och tak i templet
voro panelade med plankor af cederträ, öfverdragna
Melander, Grek. Tjpx. t. N. T.
Ιερόν 145
med guldbleck, och golfvet af cypress — taket
platt. Det aldraheligaste afstängdes från det
heliga genom en cedervägg och ingången dit var
genom en dubbeldörr af oljoträ: derinom stod
förbundets ark (se χιβωτός). I det heliga ingick
man genom en dubbeldörr af cypress: der
befunno sig på hvardera sidan 5 gyllene ljusastakar
och 5 skådebrödsbord — dessutom rökelsealtaret
och 100 guldskålar med vin. Detta tempel lät
Nebueadnezar genom Nebusaradan uppbränna 588
f. Chr., sedan det stått i 417 år. — 2) det
Zeru-bahelska. Judarne erhöllo af Cyrus hemlof 536
f. Chr. och fingo tillbaka alla de till Babel bort-
o
förda tempelkärlen. Ar 534 böljades templets
återuppbyggande under Zerubabel och Josua (se
Ζοροβάβελ). Detta tempel stod efter det
Salo-monska i storhet och prakt, ehuru det var
ämnadt att blifva dubbelt större. — 3) det Herodi·
ska. Den praktälskande konung Iierodes den store
företog sig att utvidga och försköna den bofälliga
helgedomen. Början skedde år 16 f. Chr. och
byggnaden invigdes år 8; likväl var då förhuset
icke färdigt — och ännu 64 e. Chr. stod det
under byggnad. Herodes bibehöll det gamla
måttet på Salomons tempel till längd och bredd, men
gjorde sitt dubbelt högre.
Till berget Moriah uppgick man på en mängd
trappsteg l:o) till hedningarnes förgård Mt. 21:
12 al. Denna plats fanns ej till i Salomons tid,
utan uppkom först i sednare tider, sedan alla
bergets sidor blifvit försedda med murar och fyllning
(endast den östra var det i Salomons tid). Längs
muren, inom hkn man koin genom 5 portar (2
på södra och 1 på hvardera af de öfriga sidorna,
af hka den östra porten Susan lilja, 1. en-
ligt andra Nicanorsjiorten - πύλη λεγομένη ωραία
Act. 3: 2. 10 var hufvudport), gick invändigt en
betäckt gång; platsen var belagd ined marmor
och fick endast med blottade fötter beträdas. Här
såldes dufvor och andra djur till offer och här
sutto vexlarena (se Mt. 21: 12 och parall. ställen).
Då man gick planen uppför åt mellersta gården,
träffade man på stenpelare, med inskrifter på
grekiska och latin, som lorbjödo hvarje utländning
vid lifvets förlust att gå vidare. Sjelfva Judarne
fingo icke gå längre utan efter föregången
tvagning och om sabbatsdagarne. 2:o) Judiska
menighetens förgård (Mt. 21: 14. 21 al) ΠΊ^?,
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
