Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - μαρτυρία ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 μαρτυρία
χατά τίνος 1 Cor. 15: 15 emot ngn, τί Joh. 3:
11 al. ngt; in- 1. betyga τί Apoc. 1: 2, τινί Apoc.
22: 18 och τινί τι v 16; aflägga vittnesbörd τινί
(dat. commodi 1. incommodi) Mt. 23: 31 al.,
afgifva hedrande vitsord, vitsorda τινί Lc. 4: 22,
επί τινι Hebr. 11: 4 aflägga ett ärofullt
vittnesbörd i afseende på 1. för ngn 1. ngt (på hvad sätt
detta visade sig, är obestämdt — somliga antaga,
att eld fallit från himlen och antändt offret —
andra, att röken af offret stigit uppåt, då
deremot Cains slagit ner), μ. μαρτυρίαν Joh. 5: 32,
1 Joh. 5: 10 1. όμολογίαν 1 Tim. 6: 13 aflägga
vittnesbörd 1. bekännelse; pass. vitsordas, få ett
godt 1. hedrande vittnesbörd Act. 6: 3, υπό τίνος
Act. 10: 22 al., äfven τινί Act. 26: 22 (der
likväl Tisch. har μαρτυρημένος), absol. Hebr. 11: 2
(scil. af Gud), äfven 4. 5; præs. part. pass. väl
vitsordad, välfrejdad; — anm. μαρτυροόμενοι 1
Thess. 2: 12 skulle betyda »besvärja», men bättre
är μαρτυρόμενοι, hkt se.
μαρτυρία, ας, ή (fgde) afläggande af vittnesbörd,
vittnesbörd a) inför domstol = vittnesmål Mc.
14: 56. 59 al., χατά τίνος ibid. 55 emot ngn;
b) i allmänhet Joh. 1: 7 al., τινός är stundom
genit. obj. ss. Apoc. 1: 9 al. och således — περί
τίνος Act. 22: 18 om ngn, ή μ. Ιησού–-
προφητείας Apoc. 19: 10 vittnesbördet om JEsu
är prophetians ande d. ä. den H. Ande sjelf som
deri uppenbarar sig (liksom han uppenbarar sig i
ditt och dina bröders vittnesbörd om JEsu — vi
stå alltså på samma punkt).
μαρτύρων, ου, τό (se fgde) vittnesbörd τινός a) genit.
subjecti ss. 2 Cor. 1: 12 (se χαύχησις); b) genit.
objecti Act. 4: 33 al., τού Χού 1 Cor. 1: 6 om
Christus (charakteristisk beteckning af Evangelium,
hvars förkunnare aflägga vittnesbörd om Christus),
äfven τού Κυρίου ημών 2 Tim. 1: 8, τού Θεού
1 Cor. 2: 1 om Gud (ty Evangelii förkunnare
aflägga vittnesbörd om Gud, hvad Han neml. i Chr.
gjort till menniskornas frälsning); τινί a) (dat.
commodi) ss. εις μ. αύτοΊς Mt. 8: 4, Mc. 1: 44,
Lc. 5: 14 till ett vittnesbörd för dem (neml.
folkhoparne, όχλοις — att du verkligen blifvit helad
af mig); b) (dat. incommodi) εις μ. αύτοίς Mt.
10: 18 till att vittna (scil. ενεχεν εμού för
rättvisan af min sak) emot dem, äfvenså Mc. 6: 11
till en anklagelse emot dem, och Jac. 5: 3 till
ett vittnesbörd emot eder, heter ock επί τινα Lc.
9: 5; bevis Lc. 21: 13 (på eder oskuld); ή σχηνή
μάταιος
τού μ. Act. 7: 44, Apoc. 15: 5 vittnesbördets
tabernakel = stiftshyddan (se σχηνή). — Äter
står ett mycket omtvistadt ställe τό μ., χαιροίς
Ιδίοις 1 Tim. 2: 6 vittnesbördet för särskildt
bestämda 1. behöriga tider (dessa orden stå ss.
apposition till det fgde, och hafva utaf Luther
blifvit i det hela riktigast återgifne »att sådant
skulle i sin tid predikadt. varda» — så kallas
Evangelium).
μαρτύρομαι, depon. med. (följ.) egentl, låta vittna
för sig, taga till 1. åberopa ss. vittne i profangrek.
ofta τους θεούς; i Ν. T. l:o) heligt försäkra,
bedyra, betyga τινί Act. 20: 26, 26: 22 ||
μαρτυ-ρούμενος, Gal. 5: 3. — 2:o) (bedjande) besvärja
Eph. 4: 17, 1 Thess. 2: 12 [| μαρτυροόμενοι.
μάρτυς (icke μάρτυρ i Ν. T.), υρος, ό, ή, accus.
μά.ρτυρα, plur. μάρτυρες, dat. μάρτυσι (tros
komma af μάρη = χειρ hand) vittne a) i allmänhet
Mt. 18:· 16 al. — b) i synnerhet om lärjungarne,
som skulle vittna om JEsu lefnad, död och
uppståndelse Lc. 24: 48 al. — c) om Frälsaren sjelf
δ μ. ό πιστός Apoc. 1:5, 3: 14. — d) om
fromme ocli helige män, som genom sin vandel aflagt
vittnesbörd om sin tro Hebr. 12: 1; deraf e)
blodsvittne, martyr Act. 22: 20, Apoc. 2: 13 äfven
17: 6, μ. τών τού Χού παθημάτων 1 Petr. 5: 1
vittne till Christi lidanden d. v. s. som utstår
dessa lidanden (se πάθημα), Christi blodsvittne.
μα.σά.ομαι 1. μασσάομαι (hör till stammen μάω,
μάσ-σω knåda, trycka, krossa) tugga, sönderbita τάς
γλώσσας Apoc. 16: 10 sina tungor (af vånda). *
μαστιγόω, ώσω, ωσα (se följ.) gissla, hudflänga τινά
Mt. 10: 17 al.; hemsöka med lidanden (inre 1.
yttre) Hebr. 12: 6.
μαστίζω (följ.) = fgde Act. 22: 25. *
μάστιξ, ιγος, ή (troligen af μάω, μέμαα gå löst på,
anfalla) piska, gissel; deraf gissling Act. 22: 24,
Hebr. 11: 36; i allmänhet och metaphor. lidande,
plåga Mc. 3: 10 al.
μαστός, ου, b (μάσσω, se μασά,ομαι) bröstvårta,
spene, bröst a) manligt Apoc. 1: 13; b) qvinnligt,
modersbröst Lc. 11: 27, 23: 29.
ματαιολογία, ας, ή (ματαιολογέω tala dåraktigt af
följ.) dåraktigt, onyttigt tal, prat 1 Tim. 1:6.*
† ματαιολόγος, ου, b (följ., λόγος) som talar 1.
pratar dåraktigt, pratmakare Tit. 1: 10. *
μάταιος, a, ov (μάτην) vauus, dåraktig, fåfänglig,
oduglig, tom, innehållslös 1 Cor. 3: 20 al., äfven
död Act. 14: 15 )( den lefvande Guden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
