- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
210

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210 μόνος

Joh. 12: 9 al. icke blott — utan = likaså mycket
— som (utmärker likställighet); ού μ. δε Rom. 5:
3 scil. χαυχώμεδα επ έλπίδι x. τ. λ., ν. 11 scil.
χαταλλαγέντες, jfr llom. 8: 23, 9: 10 scil.
έπηγ-γελμένη ήν ο. s. ν.
μήνης, η, nv (se μήνη) den qvarblifne, ensam, allena,
en enda Mt. 4: 4 sæpe; liksom i latinen so lus
tages det i förening med substant. understundom
ss. adverb, blott, allenast ss: Mt. 1. c. al.; χατά.
μήνας scil. οδούς 1. χώρας Mc. 4: 10, Lc. 9: 18
på enskild väg, för sig sjelf, allena.
μηνήψδαλμος, ην (fgde, δφδαλμής) enögd Mt. 18: 9,
Mc. 9: 47.

μην ή oj ; ωμαι (μήνης) göra ensam, lemna allena;
ρ. ρ. ρ. 1 Tim. 5: 5 lemnad allena, öfvergifven,
blottad på all hjelp, värnlös. *
μορφή, ή ς, ή (per metathesin) forma, form, gestalt
Mc. 16: 12, Phil. 2: 7; έν μ. Θεου υπάρχων
Phil. 2: 6 då han existerade 1. var till i Guds
skepelse 1. gestalt (härmed charakteriseras den
tillvarelseform, som Christus egde före sitt
mennisko-blifvande — μ. Θεου är detsamma som είδης
Θεnu Joh. 5: 37, jfr ock Hebr. 1: 3 till närmare
förklaring af μορφή Θεου.
μορφήω; ώδην (fgde) forma, dana, bilda; pass. få
gestalt, form, vinna sin behöriga utbildning, blifva
fullbild at! Gal. 4: 19 (så länge Galaterne ännu icke
voro i den rätta christliga författningen, liknade
de en omogen lifsfrukt, hvars inre delar ännu icke
vunnit sin fulla gestalt och som derföre icke kan
framfödas och derigenom sluta födslovåndan). *
μήρφωσις, εως, ή (fgde) egentl, formande, daning;
sedan form, gestalt (yttre) 2 Tim. 3: 5 ()( ή
άλήδεια, dess inre verkliga väsende), bild, afbild
Rom. 2: 20.

† μοσχοποιέω, ησα (följ., ποιέω) göra (sig) en half
1. tjur; anm. den »gyllene kalfven» var en
efter-härmning af den utaf Ægyptierna dyrkade
lefvande Apis, Osiris’ symbol. Israëliterne tillbådo
den vid berget Sinai; och sednare blef en sådan
»kalfdyrkan» lagligen inrättad i Israëls rike af
Jerobeam I; ställen för denna bilderdyrkan voro
gränsstäderna Rethel och Dan; fkmr Act. 7: 41. *
μήσχος, ου, δ, ή (= δσχος med föresatt μ) ung,
späd telning, metaplior. gosse, flicka — ungt djur;
i synnerhet kalf, qviga Lc. 15: 23 al.
μουσιχής, ή, ή v (μούσα sånggudinna — äfven sång)
egentl, hörande till sånggudinnorna, sång; deraf
kunnig i sång, musicus, sångare Apoc. 18: 22. *

μυρίος

μόχθος, ου, δ (μογέω, έμήχβην möda, anstränga
sig af μόγος möda, ansträngning, beslägtadt med
μέγας) ansträngning, möda, vedermöda, elände
2 Cor. 11: 27 al.
μυελός, ού, ό märg Hebr. 4: 12 se διϊχνέομαι. *
μυέω; μεμύημαι (μύω sluta sig, tillsluta sig om
mun, läppar och ögon, blunda, blinka — af μύ,
den genom läpparnes tillslutning frambragta
bokstafven) inviga i mysterierna, undervisa deruti —
i allmänhet inviga, undervisa; perf. pass. Phil.
4: 12 jag har blifvit invigd uti, förtrolig med
(att så väl vara mätt, som hungrig). *
μύθος, ου, δ (se fgde) hvarje muntligt föredrag, ord,

tal, berättelse; fabel, saga 1 Tim. 1: 4 al.
μυχά,ομ,σΛ (onomatop. ord af μύ) clepon. med. böla,

råma, vråla, ryta (om lejon) Apoc. 10: 3. *
† μυχτηρίζω (= μυχθίζω med slutna läppar gifva
ifrån sig ett ljud, fnysa af μύζω säga μύ, hm
o. s. v., hvaraf μυχτήρ näsa, näsborre) rynka på
näsan, håna, bespotta, gäcka; med. 1. pass. Gal.
6: 7 låta gäcka sig. *
μυλιχός, ή, ήν (följ.) molaris, hörande till qvarn,
λίθης μ. qvarnsten Mc. 9: 42 (Tisch. har μύλος
δνιχός). *

μύλ,ος, ου, ό — μύλη, ης, ή (μύλλ,ω mo lo, mala)
rnola, qvarn, qvarnsten Apoc. 18: 21. 22; μ.
δνιχός 1. blott ονος, åsneqvarusten, kallades den
öfre rörliga qvamstenen, emedan den drogs
omkring af en åsna Mt. 18: 6 al. — Anm. De
gamle Hebræerne kände blott till smärre 1.
hand-qvarnar, som drogos af slafvar, mest slafvinnor,
se Mt. 24: 41; men sedermera inrättades större,
hka drogos af åsnor, se Mt. 18: 6 al.
μυλών, ώνος, δ (fgde) ställe der det males 1. der
qvarnen står, qvarnhus, qvarn (per synecdoch.)
Mt. 24: 41. *
Μύρα, ων, τά Myra, en stad i Lvcien, som låg 20
stadier = j Svensk mil från hafvet; dess hamn
var Andriæa; fkmr Act. 27: 5. *
μυριάς, άδος, ή (μύριοι) myriad, ett antal af 10,000
Act. 19: 19, äfven en oräknelig mängd Lc. 12: 1
al., xai μυριάσιν Hebr. 12: 22 och dess (det
himmelska Jerusalems) myriader neml. af invånare.
μυρίζω, ισα (μύρον) smörja, balsamera Mc. 14: 8. *
μύριοι, αι, a, numer, cardin. 10,000 Mt. 18: 24;
numerus cer tus pro incerto otaliga,
oräkneliga 1 Cor. 4: 15, 14: 19 se dock följ. ord.
μυρίος, a, ov ganska mycken, oändligt mycken,
otalig; äfven mycket stor, ofantlig o. s. v. I N. T.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free