- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
216

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21G

Νιχοπολις

νομίμως

Νιχόπολις, εως, ή Nicopolis; det gafs flera städer
med detta namn: a) i Epirus, som kejsar
Augustus lät uppbygga till minne af segren vid Actium;
b) vid Nestusfloden i det inre af Thracien; c) i
det nordöstra hörnet af Cilicien. Hvilken af dessa
menas Tit. 3: 12, är mycket osäkert. Den första
måste menas, i fall man med Wieseler antager,
att brefvet till Titus skrefs före det l:sta till
Corinth, och att Paulus på sin andra (i
Apostlager-ningarne icke omnämnda) resa från Ephesus öfver
Macedonien (1 Tim. 1: 3) till Corinth tagit med
sig Titus och i sällskap med honom derefter
besökt Creta, der han qvarlemnat honom och sjelf
återrest till Ephesus, och att Paulus från Ephesus
skrifvit till Titus, samt att han efter sitt andra bref
till Corinth gick genom Macedonien till
Nicopolis i Epirus, der han tillbragte de första
vintermånaderna och derpå begaf sig till Corinth. *

νίκος, εος, τό — νίκη seger Mt. 12: 20, 1 Cor.

15: 54. 55. 57; εως––χρίσω Mt. 12: 20

till dess han forthjelpt sin lära till seger ==
förskaffat sin lära seger (öfver den traditionella
oppositionen) se äfven έκβάλλω; είς v. 1 Cor. 15:
54 till seger, så att den blifvit besegrad d. ä.
fullkomligt.

Νινευΐ 1. -υή, ή indecl. (Π.υ^ af ρ och H]J Nini
boning; Νίνος Ninus) Ninive 1. Nineve, den
bekanta stora hufvudstaden i det gamla Assyriska
riket vid östra stranden af Tigris, vida större än
Babylon, hade 480 stadier = 8 Svenska mil i
omkrets samt mycket högre utomordentligt breda
murar och var genom dessa äfvensom genom
strömmen ansedd för ointaglig. Konung Assur
skall hafva byggt den och uppkallat den efter sin
son Ninus (se derivationen). Högst sväfvande äro
berättelserna om dess förstöring; men enligt den
sannolikaste uppgiften skall Mediske konungen
Cyaxares hafva intagit och förstört den 606 1. 5
f. Chr.; fkmr Lc. 11: 32. *

Ntvευίτης, ου, ό (fgde) invånare i Nineve, Ninevit
Mt. 12: 41, Lc. 11: 30. 32.

† νιπτήρ, ήρος, ό (följ.) egentl, tvättare, sedan
tvättfat 1. -bäcken Joh. 13: 5. *

νίπτω, ένιψα-, ένιψάμην (class. Grek. νίζω) två,
af-två, tvätta τους πόδας τινός Joh. 13: 5 följ.;
med. två 1. tvätta sig Joh. 9: 7. 11. 15, 1 Tim.
5: 10, τό πρόςωπον Mt, 6: 17 ansigtet, τ ας
χείρας Mt. 15: 2, Mc. 7: 3 sina händer. — Anm.

Hos Judarne var det vanligt att två sina händer
både före och efter måltiden, det sednare så
mycket nödvändigare, som de icke nyttjade knif 1.
gaffel; äfven fordrade liöfligheten och gästfriheten
att värden lät aftvå sina gästers fötter (se t. ex.
Lc. 7: 44); »fotatvagningen» Joh. 13: 5 följ. var
en symbolisk handling af kärlek och ödmjukhet,
framställd ss. ett exempel på huru lärjungarne
borde förhålla sig emot hvarandra inbördes; först
sedan 4:de seklet fattades denna handling i egentlig
mening och fortfar ännu inom Catholska kyrkan.
voéoj. η σα (νόος ctr. νους) varseblifva a) med yttre
sinnet (icke i N. T.), b) med det inre, gifva akt
på, besinna Mt. 24: 15, Mc. 13: 14, fatta med
förnuftet Rom. 1: 20, inse, förnimma, märka,
begripa, förstå Mt. 15: 17 al.
νόημα, ατος, τό (fgde) det varseblifna, tänkta, tauke

a) tänkesätt, afëigt, plan, anslag πάν νόημα–

τοΰ Χοϋ 2 Cor. 10: 5 »i det vi före hvarje
(fiendtlig^) anslag ss. fånge in i Christi lydnad» (tänkt
ss. en ort dit fienden föres fången); plur. ränker
2 Cor. 2: 11; b) sinne, förstånd 2 Cor. 3: 14 al.
νόθος, η, ov, äfven 2 ändelser, oäkta (född utom

äktenskapet) Hebr. 12: 8. *
νομή, ής, ή (νέμω beta) = νομός betesmark, bete,
metaphor. Joh. 10: 9 = andlig näring, löda; έχειν
v. 2 Tim. 2: 17 (= νέμεσθαι 1. διανέμεσθαι
utbreda sig =) gripa 1. fräta omkring sig.
νομίζω, ισα (νόμος) egentl, erkänna ss. sed, bruk,
lag, hafva i bruk, pass. erkännas ss. sed, bruk,
lag, vara brukligt, öfligt, pläga Act. 16: 13;
sedermera i allmänhet: anse, mena, tro, hålla före
Mt. 5: 17 al., ώς ένομίζετο Lc. 3: 23 ss. han
ansågs (neml. af Judarne i allmänhet), efter
allmänna meningen.
νομικός, ή, όν (νόμος) tjenlig, duglig, hörande till
lagen μάχαι v. Tit. 3: 9 stridigheter 1. tvister
rörande lagen, laglig; subst, erfaren i lagen,
lag-kunnig, 1. lagklok = ό γραμματεύς Mt. 22: 35
al.; så kallades de Judar, hka voro erfarna i de
heliga skrifterna och kunde gifva svar på svårare
frågor i synnerhet beträffande Mosaiska lagen —
voro således på en gång Judarnes Jurister och
Tlieologer; se äfven v o μο διδάσκαλο ς.
νομίμως, adv. (af νόμιμος egentl, tjenlig för 1.
enlig med lag, lagenlig, laglikmätig) laglikmätigt 1
Tim. 1: 8 (paronomasi) d. ä. rätteligen; efter en
bestämd ordning, efter kämpareglor 2 Tim. 2: 5
(— efter den Evangeliska kallelsens lagar).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free