- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
234

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

ούτος

οφείλω

tionerna har på inånga ställen blifvit förändradt i
de nyare till ουδέ (hkt se).

ούτος, αυτή, τούτο, pronomen demonstrativum, denne,
denna, detta Mt. 1: 20 sæpissime; l:o) har
vanligen afseende på det närmare föremålet, alltså —
h i c, den sednare Lc. 1: 32 al. (se έχείνος), 1
Cor. 6: 13 står det ena ούτος för έχείνος, τούτο
ή έχείνο Jac. 4: 15 det 1. det. — 2:o) har
afseende på det föregående (då deremot οδε — hkt
se — har afseende på det efterföljande) ss. Lc.
13: 2 al. = den nämnde, men äfven på det
följande ss. Mt. 10: 2 al. = följande; så äfven έν
τούτω deruti, derpå afser än det fgde Phil. 1: 18,
1 Joh. 3: 19, än det följande Lc. 10: 20 al.
— 3:o) står hänvisande 1. δειχτιχώς ss.
local-adverb = här 1. den här Mt. 3: 9 al., έν τούτω
Hebr. 4: 5 på detta (ställe), här; men äfven den
der, en sådan der, sådan ss. Mt. 13: 54 al., χαί
ταύτα 1 Cor. 6: 11 och sådant der pack 1. följe;
deraf 4:o) har, liksom i profangrek., stundom
betydelse af den bekante, berömde o. s. v. denne
(och ingen annan) Mt. 15: 39 al., τούτο Phil.
1: 22 detta (och intet annat — upprepar med
eftertryck det föregående), είς τούτο 1 Petr. 2: 21
dertill (neml. att visa tålamod, då J liden för ett
rätt handlingssätt); men utmärker oftare, liksom
iste, förakt ss. Mt. 9: 3 al. — 5:o) öfversattes
äfven i mascid. och femin. ss. neutrum, liksom
hic, hæc i latinen t. ex. ούτος εστίν o νόμος
Mt. 7: 12 detta är 1. deruti består Ingen, αύτη
εστίν ή εντολή Joh. 15: 12 al., αύτη ή δια,&ήχη
Hebr. 8: 10 detta är det förbund, hvarvid exempel
finnas på sammandragna satser ss. ταύτην
δευτέ-pav γράφο) έπιστολήν 2 Petr. 3: 1 st. αύτη δ.
εστίν έπ., ήν γρ., se äfven Joh. 4: 54. — 6:ο)
χαί τούτο, χαί ταύτα = idque, et quidem,
och det Rom. 13: 11 al., χαί αυτό τούτο δέ 2
Petr. 1: 5 men också just derför. — 7:o) står
stundom skenbart adverbialiter ss. Joh. 8: 28 =
ούτως och omvexlar äfven med ούτως ss. Mc.
2: 8; τούτο μέν — τούτο δέ Hebr. 10: 33
dels — dels.

ούτως — äfven framför consonant aldrig ούτω hos
Tisch. — adv. (af fgde) på detta sätt, sålunda,
så Mt. 1: 18 sæpissime, είναι ούτως 1. c. al. —
έχειν ούτως Act. 12: 15 förhålla sig så, ούτως
1 Cor. 9: 24 så (som den ene, hkn får lönen),
Phil. 3: 17 på detta mig efterföljande sätt; under
sådana omständigheter, i detta tillstånd Joh. 4: G

(neml. ss. trött) al.; på samma sätt = ώςαύτως,
likaledes, likaså Mt. 5: 12. 16 al., och står då
ofta i förening med andra ord och partiklar ss.
χαϋώς, χαάάπερ, xaif οσον, ον τρόπον, ώςπερ
— ούτως quemadmodum 1. ut — sic, likasom
1. på samma sätt som — likaså 1. på samma sätt;
till den grad ss. Hebr. 12: 21, med efterföljande
ώςτε Joh. 3: 16, Act. 14: 1 att 1. så — att.
Anm. Har liksom ούτος afseende dels på det
föregående, dels på det följande.
ούχ, se ου.

ουχί, förstärkt ού med i demonstrativum, nekar
starkare än ού, ingalunda, alldeles icke, på intet sätt
och vis Lc. 1: 60 al. — har annars lika natur
med ού, så att det a) viel frågor fordrar jakande
svar ss. Mt. 5: 46 al., ουχί x. τ. λ.. 1 Cor. 5: 12
är det icke edra medchristna som J dömmen? —
b) vid svar nej, ingalunda ss. Lc. 1 60 al.
δφειλέτης, ου, ό (οφείλω) skulde- 1. gäldenär a)
egentligt som är skyldig ngt τινός Mt. 18: 24,
äfven ngns gäldenär Rom. 15: 27. — b) oegentligt
som står i skuld hos τινί ngn Rom. 1: 14, τη
σαρχί 8: 12 hos köttet, vara köttet förbunden,
med infin. Gal. 5: 3 vara förbunden 1. förpligtad
att; skyldig, brottslig, syndare = άμαρτωλ.ός 1.
άμαρτάνων Lc. 13: 4 (jfr v. 2), som förbryter
sig mot ngn τινός Mt. 6: 12.
δφειλή, ής, ή (όφείλ.ω) penningeskuld, skuld Mt.
18: 32; skyldighet, pligt Rom. 13: 7, 1 Cor. 7: 3
(äktenskaplig).
δφείλημα, ατος, τό (följ.) det ngn är skyldig, skuld,
skyldighet Rom. 4: 4; äfven (se οφειλέτης) synd,
förbrytelse, förseelse Mt. 6: 12.
όφείλ.ω vara skyldig (penningar) τί 1. τινί τι Mt. 18:
28 al., τό όφειλόμενον = όφείλημα. Mt. 18: 30;
sedan i allmht vara skyldig
μηδενί–-αγαπάν Rom. 13: 8 våren ingen ngt skyldige, utom
att älska hvarandra (lemnen icke ngn skyldighet
ouppfylld, undantagande den ömsesidiga kärleken,
hkn J aldrig kunnen fullgöra — kärlekspligternas
anspråk stiga med deras uppfyllande — upphören
aldrig att älska hvarandra); metaphor. vara skyldig,
förpligtad, förbunden, hafva åtagit sig en
förbindelse, vara bunden vid sin ed Mt. 23: 16. 18; böra,
skola, måste med infin. Lc. 17: 10 al., χαί (εϊ)
ούτως οφείλει γίνεσάαι 1 Cor. 7: 36 och så vida det
under sådana omständigheter är erforderligt att det
sker (neml. giftermål); äfn försynda sig (se
οφειλέτης) Lc. 11: 4 (i det lian försyndar 1. förbryter sig).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free