Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 Σαμαρεϊτις
clade sig med de qvarblifne och nu kallades
Samariter. De bådo väl, då de blefvo hemsökte af
lejon, Assyriens konung om en Israëlitisk prest
ibland dem som blifvit bortförde; men de
dyrkade tillika de många afgudarne i deras förra
hemland. Dessa Samariter blefvo af de under
Seru-babel återkomne Judarne uteslutne från
delaktighet i tempelbyggnaden och nationalgudstjensten;
hvarföre de genom anklagelser hos Cyrus sökte
hindra tempelbyggnaden. Derpå, äfvensom på den
dogmatiska skiljaktigheten (Samariterna erkände
neml. blott Pentateuchen ss. helig bok) grundade
sig det outsläckliga hatet emellan Judarne och
Samaritanerne. — Manasses, en Judisk prest och
broder till öfverstepresten Jaddus i Jerusalem, gifte
sig med en dotter till Sanballat, den Persiske
hedniske ståthållaren i Samarien; hvadan Jaddus
af-satte honom från prestembetet. Derpå drog
Manasses till Samarien och byggde med Alexander
den stores tillstånd ett tempel på berget Garizim
och upprättade der en egen gudstjénst. Ifrån
denna tid upplågade ännu mera hatet, så att
Samaritanerne icke en gång ss. hedningarne kunde
blifva proselyter. Derföre kallar ock Frälsaren en
Samarit αλλογενής främling Lc. 17: 18; deraf
också lärjungarnes och Samaritanskans förundran
Joh. 4 cap. — Samaritanerne väntade Messias
Joh. 4: 25, och flera af dem öfvergingo till
christendomen både i och efter Frälsarens tid; de
vänta Honom ännu i Sichem, i det de åberopa sig
på Deuteron. 18: 15 — nu mera lär dock deras
antal inskränka sig till 30 familjer, boende i
Sichem och Joppe; fkmr Mt. 10: 5 al.
να.μαρείτις, ιδος, ή (fgde) Samaritansk γυνή Joh.
4: 9 qvinna, Samaritanska (bis).
αμοϋ-ράχη, ης, ή Samothrace, en ö i Ægeiska
hafvet vid kusten af Thracien, midtemot mynningen
af floden Hebrus, med en stad af samma namn.
Mysterierna, som der firades, äro verldsberömda.
Före Samiska flyktingars invandring, af hka ön
sannolikt fick detta namn, hette den Leucosia (och
Dardania); nu heter den Samotraki 1.
Samandra-chi; fkmr Act. 16: 11. *
’άρ,ος, ου, ή Samos, ö i Ægeiska (Icariska) hafvet
vid Ioniens kust, 40 stadier från udden Trogilium,
7 stadier från Mycale i Mindre Asieu, midtemot
Milet, berömd ss. säte för Junosdyrkan och ss.
Pythagoras’ fädernesland. Var rik på produkter,
dock ej på vin ss. de angränsande öarne (t. ex.
σανδάλιον
Chios); invånarne fingo af Augustus libertas;
heter nu Sussam Adassi; fkmr Act. 20: 15. *
Σαμουήλ, ό indecl. (^NtftW troligen af = C ψ
och 7Ν Guds namn; andra af J/wlf bönhörd af
3 _ T
Gud) Samuel, son af Elkana och Hanna från
Ra-matliaim Zophim (= Ραμα, hkt se) på Ephraims
berg, blef af sin moder bestämd till Naziré (se
σίχερα), uppfostrad ss. tjenare vid helgedomen i
Silo och der invigd till prophet. Denne grundade
eller återställde prophetskolorna, troligen det förra;
Skriften uamngifver 5 sådana inrättningar: 2 under
Samuels tid, den ena i Kiriath Jearim, der
förbundsarken den tiden befann sig (1 Sam. 10: 5.
10), den andra i Rama (1 Sam. 19: 18—24),
3 under Elias’ och Elisas tid icke långt från G
il-gal, Jericho och Bethel. I eller utanför dessa
städer bodde nu de talrika unga männen med
hvarandra i coloniartade kretsar, de ogifte i större
byggnader förenade till ett hushåll, de gifte
deremot med sina familjer för sig sjelfva i särskilda
hyddor. För dessa brödraföreningar voro
prophe-terna föreståndare; undervisningsämnen derstädes
voro i egentlig mening rent bibliska: lagen,
pro-pheterande, fädernas historia, ceremonierna, äfven
nämnes sång-, ton- och diktkonsten, ss. kan ses
af ofvan anförda ställen. Samuel var den siste af
CHDiy (domare) i Juda och smorde till
Judarnes konungar Saul och David; se för öfrigt Sam.
2:ne Böcker; förekommer Act. 3: 24, 13: 20,
Hebr. 11: 32.
Σαμψών, ό indecl. φΐΖ/ΐρψ troligen diminut. af
sol) Simson, Israëlit af stammen Dan och
i 20 år Schophet öfver Hebræema, hkn genom en
rad af äfventyrliga bedrifter tillfogade de då öfver
Hebræerna herrskande Philistæerna, som retat
honom, mycken förtret och skada; han understöddes
dervid af en ovanlig slughet och utomordentlig
kroppsstyrka (Judic. 13—16 capp.), var naziré,
se σίχερα; fkmr Hebr. 11: 32. *
σανddliov, ου, τό, diminut. (af το σανδαλοv st.
σαν’ι-δαλον af följ.) sandal, en trä- 1. äfven lädersula
under foten, som fastbands ofvanpå foten med
remmar, vanligen ett slags fruntimmersskor; hos
Hebræerna buro ock männer dylika skor 1. sulor.
De lägste slafvarne hade till göromål att påbinda
och aftaga dessa sandaler, bära dem efter sina
herrar o.^s. v. — Inne i rum har
Osterlündnin-geu inga skor (tofflor) på sig, utan plägar vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
