- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
299

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

σ ιτορ.έτριον

† σιτομέτριον, ου, τό (följ., μέτρου) sädesmått,
de-mensum, tillmätt spis, det bestämda 1.
beskärda måttet af säd 1. andra lifsmedel, portion Lc.
12: 42. *

σίτος, ου, δ, plur. σίτα, τά, egentl, hvete, sedan i
allmänhet spannmål, säd — äfven det som deraf
beredes, bröd, föda o. s. v. Mt. 3: 12 al.

Σιχάρ, se Συχάρ.

Σιών, τό scil. ορος (Ii1 Η egentl, märke, upprest
sten; äfven borg, fäste) Zion 1. Sion, i vidsträcktare
mening hela den bergskedja, på hkn Jerusalem
låg, i inskränktare blott sydvestra berget 1. kullen,
hvarpå öfra staden (ή άνω πόλις) och Davids borg
var uppförd, och som i höjd öfverträffade de
andra kullarne (se Ιεροσόλυμα). I N. T. fkmr det
l:o) metonym. a) ή δυγάτηρ Σ. Mt. 21: 5, Joh.
12: 15 Zions dotter = Jerusalem 1. dess invånare
(stadens läge tänkt ss. stadens moder); b) =
Israels folk, hvars theocratiska centralpunkt var
Jerusalem Rom. 9: 33, 11: 26, 1’ Petr. 2: 6.—
2:o) metaphor. 1. allegor. Apoc. 14: 1, Hebr. 12:
22; utmärker, ss. motsats mot Sinai, det 1. de
berg (Σιών taget i vidsträcktare mening — se
ofvan) der HERren tillbads och dyrkades med
herrlig gudstjenst, men i synnerhet det himmelska
Jerusalem o. s. v. ss. det heter i den herrliga
teckningen v. 23 följ.

σιωπάα), ησα (beslägtadt med σίζω, se σιγή) tiga,
vara tyst Mt. 20: 31 al., σιώπα Mc. 4: 39 var
tyst 1. stilla (hafvet personificeradt); äfven vara
stum Lc. 1: 20.

† σκανδαλίζω, ίσω, ισα; ισδήσομαι, ίσδην (följ.)
egentl, sätta giller 1. fälla, lägga snara för ngn,
komma ngn att stappla 1. falla, ^ΙΖόΠ; i N. T.
i moralisk mening, bringa på fall a) gifva ngn
anstöt, reta 1. förleda ngn till synd (till ngt som
samvetet ogillar) Mt. 5: 29 al., pass. förledas till
synd; b) gifva ngn anstöt ι afseende på hans
clirist-liga tro = förleda till affall från den sanna tron,
pass. förledas till affall Mt. 13: 21 al., taga
anstöt 1. stöta sig på ngn 1. ngt εν τινι Mt. 11:
6 al., finna anstötligt, förargas Mt. 15: 12 al.;
c) gifva ngn anstöt i afseende på hans mening om
ngn l. ngt, gifva ngn τινά anledning till oriktiga
omdömen Mt. 17: 27, Joh. 6: 61.

† σκάνδαλο v, ου, τό (σκάζω, έσκαδον halta, gå krokig
1. med krokiga ben — äldre form σκανδάληδρον)
egentl, det krokiga gillret i fällan, vid hkt lock-

σχεϋος 299

maten är fästad, gillerstång (annars πάσσαλος 1.
ρόπτρον), i allmänhet fälla, Rom. 11:9 snara (ss.
phraserna τιδέναι 1. βάλλειν σκ. — se nedan —
ursprungligen antyda); deraf i N. T. metaphor.
det som bringar ngn på fall σκ. έν αύτω ουκ
εστίν 1 Joh. 2: 10 ingenting bringar honom på
fall; anstöt, förargelse σκ. ρ.ου εΊ (måhända bättre
εμοί, ss. några editioner hafva) Mt. 16: 23 du är
mig till anstöt 1. förargelse (andra: hinder efter
Euth. Zig., som paraphras. med έμπόδιον),
förförelse d. ä. anledning till synd, otro o. s. v.
Mt. 13: 41 al. (1. c. st. σκανδαλίζοντας som
genom sin osedlighet äro anstötliga och skadliga för
andra), τιδέναι τινί σκ. Rom. 14: 13 och βάλλειν
σκ. ενώπιον τίνος Apoc. 2: 14 egentligen ställa
giller för ngn, så att han stöter sig derpå och
faller, gifva ngn anstöt d. ä. anledning till
sam-vetsstridiga handlingar; πέτρα. σκ. Rom. 9: 33,
1 Petr. 2: 7 förargelseklippa (så kallas Christus
—- härmed åsyftas i synnerhet det objectiva
förderf, som menniskorna genom sin otro ådraga
sig — jfr Mt. 21: 42. 44); τό σκ. του σταυρού
Gal. 5: 11 korsets anstöt d. ä. den anledning till
evangelii förkastande, som derigenom gifves, att
Christi korsdöd predikas ss. salighetens grund —
jfr 1 Cor. 1: 23. — Anm. Se vid flera af
ofvannämnda ställen äfven πρόςκομμα.
σκάπτω, έσκαψα (beslägtadt med cavo, cavus)

urhålka, gräfva, grafva Lc. 6: 48 al.
σκάψη, ης, ή (fgde) egentl, hvarje urhålkad kropp,
ss. kar, tråg o. s. v.; sedan scapha, båt (på
större skepp), skepps- 1. räddningsbåt Act. 27:
16. 30. 32.

σκέλος, εος, τό (σκέλλω göra hård, torr) ben, i
synnerhet skenben, men äfven lårben; Joh. 19: 31—
33 menas beggedera.
σκέπασμα, ατος, τό (σκεπάζω betäcka af σκέπη
täcke, betäckning) egentl, det betäckta, ss. hus;
sedan äfven täckelse, betäckning för kroppen,
kläder 1 Tim. 6: 8. *
Σκευά.ς, ά, δ Skeva 1. Scheva, en öfversteprest, hkns

7 söner voro exorcister Act. 19: 14. *
σκευή, ής, ή (se följ.) rustning, utstyrsel, packning,
bagage, husgerådssaker ss. möbler, bäddar,
kokkärl o. s. v. Act. 27: 19. *
σκεύος, εος, τό (beslägtadt med κύω, κυέω, κεύ&ω
gömma, dölja, alltså = κευος; äfven med σκέπη
täcke och σκιά. skugga) l:o) kärl i allmänhet Mc.
11: 16 al., σκ. τής λειτουργίας Hebr. 9. 21 kär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free