Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
σπέρμα
σπέρμα, ατος, τό (σπείρω) det sådda, frö, säd, kora
Mt. 13: 24 följ. al.; trop. säd, afkomma,
efterkommande Mt. 22: 24. 25 al., i mera prægnant
mening: Abrahams rätta säd, Isacs 1. löftets barn
Rom. 9: 7. 8 al.; i ännu mera andlig mening:
σπ. του Θεού 1 Joh. 3: 9 Guds säd d. ä. den
H. Ande, genom hkn ngn födes på nytt och blir
Guds barn. .
σπερμολόγος, ου, ό (fgde, λέγω i bemärkelsen plocka
ihop, samla) fröplockare, ss. kråkan kallades; fkmr
i 2-faldig tropisk betydelse l:o) af denna fogels
sätt att föda sig: parasit, snyltgäst; 2:o) af
fogelns pladdrande stämma under plockningen:
pratmakare, sqvallrare Act. 17: 18. *
σπεύδω, έσπευσα, (έπω, aor. 2 έσπov, σπέίν vara
sysselsatt med ngt) träns, drifva, skynda på, ifrigt
söka, sträfva efter τί 2 Petr. 3: 13; inträns,
genom ellips (liksom ελαύνο>, διώχω o. s. v.) drifva
på sig, skynda, ila Lc. 2: 16 al.; partic.
öfversattes : med skyndsamhet, med hast, snarligen Lc.
I. c., 19: 5. 6, äfvenså imperat. ss. σπεύσον χαί
έξελθε Act. 22: 18 gack snarliga ut 1. skynda
dig ut (έν τάχει med det aldraförsta).
σπήλαιον, ου, τό (σπέος, τό specus, håla =
σπή-λυγς spelunca) spelæum, håla, grotta, kula
Mt. 21: 13 al.
σπιλάς, άδος, ή (anses beslägtadt med följ.) klippa,
Jud. 12 desse äro de som äro klipporne vid edra
kärleksmåltider d. ä. dessa måltider stranda på dem
(ty genom irrlärarnes förhållande upphöra de att
vara hvad de skulle vara; hvarigenom, utvisa de
följande participierne); andra antaga ordet = följ.,
skamfläckar. *
σπιλος, äfven σπίλος, ου, ό (beslägtadt med πηλός)
smuts, fläck, skamfläck, styggelse, styggtyg,
metaphor. Eph. 5: 27 fläck, smutsfläck, σπ. χαί
μώ-μοι 2 Petr. 2: 13 styggtyg och skamfläckar.
σπιλόω; ωμαι (fgde) smutsa, fläcka, befläcka,
besmitta; tropice μισούντες —–-χιτώνα Jud.
23 hatande 1. afskyende till och med den från
köttet besmittade underklädnaden (χιτών, som
bars på blotta kroppen, besmittades alltså i
anseende till sin omedelbara beröring med det
genom otukt o. s. v. orena köttet — denna
klädnad tjenar Aposteln till symbol på allt det, som
också blott i utvärtes måtto står i beröring med
dessa menniskors sedliga förderf), Jac. 3: 6.
† σπλαγχνίζω; ίσθην (följ.) i N. T. med. förbarma
sig öfver, hysa 1. hafva 1. känna medlidande med
Melander, Grek. Lex. t. N. T.
σπουδάζω 305
τινός 1. περί τίνος 1. έπί τινι 1. έπί τινα Mt.
14: 14 al., äfven absol. Mt. 20: 34 al.
σπλάγχνον, ου, τό, i Ν. T. endast plur. inelfvor (i
synnerhet de ädlare delarne: hjertat, lungorna,
lefvern = viscera, jfr C1??ΠΊ) Act. 1: 18;
sedan hjerta (ss. säte för ömmare känslor, i
synnerhet kärlek och medlidande) ss. 2 Cor. 6: 12
(se στενοχωρέω), Phil. 7, έν σπλ. Χού Ίού Phil.
1: 8 i Christi JEsu hjerta (localt, ss. om Christi
JEsu hjerta sloge i honom; ty se Gal. 2: 20),
τα σπλ1. χλείειν 1 Joh. 3: 17 (se χλείω), σπλ
έλεούς (genit. qualitatis) τού Θεού ημών Lc. 1:
78 vår Guds barmhertighetshjerta (hjerta ss. säte
för 1. som utgör barmhertighet) d. ä. hjertliga 1.
innerliga medlidande, äfvenså σπλ. οίχτιρμού Col.
3: 12, τα σπλ. αυτού εις υμάς έστιν 2 Cor. 7:
15 hans hjerta är för eder 1. eder tillgifvet, τά
έμά σπλ. Phil. 12 mitt eget hjerta (hvarmed
One-simus betecknas ss. föremål för Pauli innerligaste
kärlek — ett känslouttryck, som återfinnes i alla
språk; så i latinet: meum cor 1. corculum,
så i svenskan); σπλ. Phil. 2: 1 hjerta d. ä.
innerlig kärlek.
σπόγγος, ου, ό (troligen beslägtadt med σπάω,
σπα-τίζω draga, suga) Att. σφόγγος, fungus, svamp
Mt. 27: 48 al.
σποδός, ού, ή (σβέννυμι, alltså egentligen σβοδός)
aska, σπ. δαμάλεως ραντίζουσα Hebr. 9: 13 (se
ραντίζω); ströddes på hufvudet ss. tecken till djup
sorg Mt. 11: 21, Lc. 10: 13.
σπορά, άς, ή (σπείρω, ρ. 2 έσπορά) egentl, sående,
sedan det som utsås, säd metaphor. σπ. άφθαρτος
1 Petr. 1: 23 är Guds ord, men till sitt inre
väsende, alltså den deruti inneboende gudomliga
kraft, hkn genom det förnimbara ordet utsås i
menniskans hjerta ss. det nya lifvets frö —· denna
kraft är den H. Ande, han är liksom ordets själ,
så att Anden är Guds i menniskan verkande
lefvande, ord sjelft. *
σπόριμος, ov (se fgde) egentl, tjenlig att beså,
sedan besådd; plur. neutr. Mt. 12: 1 al. besådda
fält, sädesfält.
σπόρος, ου, o (se σπορά.) egentl, såning, utsäde,
säde, säd Mc. 4: 26 följ., Lc. 8: 5. 11, trop.
2 Cor. 9: 10 de medel, med hka J utdelen
välgerningar.
σπουδάζω, άσω, α.σα (σπουδή) skynda sig med infin.
2 Tim. 4: 9. 21, Tit. 3: 12; deraf brådska, ifrigt
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
