Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 σπουδαίος
sysselsätta sig med, vinnlägga sig om, anstränga
sig, fika, trakta efter med infin. Gal. 2: 10 al.,
äfven med accus. och infin. 2 Petr. 1: 15.
σπουδαίος, a, ov (σπουδή) skyndsam, driftig, ifrig
2 Cor. 8: 17. 22.
σπουδαιότερον, compar. till σπουδαίως, 2 Tim. 1:
17 mera enträget (än som var att vänta) ||
σπουδαίος. *
σπουδαιοτέρως, compar. till följ., Phil. 2·. 28
skyndsammare, hastigare (än jag annars hade gjort).
σπουδαίως, adv. (af σπουδαίος) skyndsamt, fort;
ifrigt, enträget, sorgfälligt Lc. 7: 4, 2 Tim. 1: 17
σπουδαιότερον, Tit. 3: 13.
σπουδή, ής, ή (σπεύδω) skyndsamhet, brådska, hast
Mc. 6: 25, Lc. 1: 39; ifver, nit, drift,
verksamhet, studium llom. 12: 8. 11 (ifvern för det
christliga lifvets intresse i alla afseenden), al.,
πά-σα.ν σπ. ποιείσθαί med infin. Jud. 3 lägga sig
all vinn om, låta ngt vara sig ytterst angeläget
(participinm är imperfectum), παρειςψερειν 2 Petr.
1: 5 (se detta verb).
σπυρίς, ίδος, ή (σπείρα) rund flätad korg, i
synnerhet fiskkorg, korg Mt. 15: 37 al.
στάδιον, ου, τό, äfven στάδιος, ου, ό (egentl, af
adj. στάδιος, faststående, bestämd af aclv. στάδην
af Ίατημι — vid στάδιον kan ρέτρον och vid
στάδιος kan νόμος. 1. dylikt förstås inunder; Dor.
σπάδιον, lat. spatium) stadium, stadie, en
bestämd väglängd 1. sträcka af 600 Grekiska fot
(625 Romerska) 1. 125 steg (så lång var
rännarbanan i Olympia, hvilken Hercules stegat ut) Lc.
24: 13 al.; deraf rännarbana, vädjobana 1 Cor.
9: 24. — Anm. 60 stadier motsvarade
ungefärligen 1 Svensk mil.
στάμνας, ου, ή, äfven b (ίστ η μι) lerkärl 1. -fat,
vinkruka, mannakruka χατ’ εξοχήν Hebr. 9: 4 neml.
den gyllene mannakruka, som förvarades i
förbundsens ark; emellertid antaga några, att den låg
bredvid arken, liksom Arons staf, emedan 1 lleg.
8: 9 står, att uti arken icke fanns annat än de
2 Mose stentaflor. *
στασιαστής, ού, o (στασιάζω resa sig, vara i uppror
af följ.) upprorsstiftare, uppviglare Mc. 15: 7. *
στάσις, εως, ή (ίστημΐ) egentl, stående, ställning,
läge, tillstånd; deraf l:o) bestånd ss. εχειν στ.
Hebr. 9: 8 ega bestånd, bestå, finnas till; annars
och vanligen 2:o) det Tyska Aufstand,
uppståndelse, upplopp, uppror Mc. 15: 7 al.; söndring,
oenighet, tvist Act. 15: 2, 23: 7. 10, 24: 5.
σταυρύω
στατήρ, ή po ς, b (ιστημι väga) egentl, vigt; sedan
ett mynt, statär, af guld 1. sifver; hos Athenarne
det sednare = 4 τετράδραχμος (4 drachmer) = 1
Judisk sekel = 2 Rdr 40 öre Mt. 17: 27. *
σταυρός, ού, b (στάω, ιστημι, qsi Ίστασθαι είς
αύ-ραν ställas 1. höjas i luften) egentl. = σχόλοψ
en upprättstående påle, palisad; sedan påle med
tvärslå 1. -bjelke i formen af †, kors, hkt ända
till Constantin den stores tid begagnades till
verkställande af det smärtsammaste och nesligaste
dödsstraff hos Romarne (hos Judarne infördes det först,
sedan de kommit under Romarnes välde). De till
korsfästelsen dömde måste efter utstånden gissling
sjelfva på sin blodiga rygg bära sitt kors till
afrättsplatsen, hkn alltid låg utanför staden, blefvo
der afklädde samt med händerna fastnaglade och
med fötterna vanligtvis fastbundna vid det med
en inskrift försedda korset, som derefter upprestes.
Midtpå hufvudbjelken fanns en utstående pinne 1.
slå, hvarpå kroppen hvilade för att ej falla ned,
och hvarpå de korsfästade liksom redo (hvaraf
uttrycket inequitare cruci). Anledningen till den
korsfästes straff var upptecknad på eu hvit tafla
med svarta bokstäfver, hkn var fästad öfverst på
hufvudbjelken. Vanligen låter man hufvudbjelken
gå alltför mycket ofvanför tvärbjelken vid
afbildningen af korset, hvilket man ock föreställer sig
mycket högt; detta var dock icke förhållandet, ty
fötterna voro ej särdeles långt ifrån marken.
Döden följde mycket långsamt och de olyckliges
kroppar lät man vanligen förmultna på korset
Mt. 27: 32. 40. 42 al.; θάνατος σταυρού Phil.
2: 8 korsdöd, död på korset Phil. 2: 8, αίμα τού
σταυρού Col. 1: 20 det på korset utgjutna blodet,
το σκάνδαλο v τού στ. Gal. 5: 11 (se σχάνδαλον);
λαμβάνειν, αίρειν, ιρίρειν, βαστάζειν τον στ. taga
på sig 1. bära korset, antingen i egentlig mening
Mt. 27: 32 al. 1. i figurlig = vara beredd att
fördraga 1. villigt underkasta sig de af Gud till
pröfning -sända lidanden Mt. 10: 38 al., äfven för
andra ss. om Christus; b στ. τού Χού 1 Cor. 1:
17 al. Christi kors utmärker synecdoch. icke blott
Hans lidande, hvars medelpunkt var korsdöden,
utan äfven den derigenom förvärfvade
rättfärdigheten, hkn för Gud evigt gäller; τω στ. διώχεσθαι
Gal. 6: 12 förföljas för Christi kors d. ii. för det
man predikar Christum ss. korsfäst.
σταυρόω, ώσω, ω σα; ωμαι, ώθην (fgde) egentl.
palisadera, förse med pålar, gärda; sedan i N. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
