Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Φ - φιλόξενος ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 φιλόξενος
φιλόξενος, ov (φίλος, ξένος) gästvänlig, gästfri, som
öfvar gästfrihet i synnerhet mot främmande
chri-stendomssyskon 1 Tim. 3: 2 al,
† φιλοπρωτεύω (följ., πρωτεύω) älska att vara
främst, gerna vilja vara den förste, sträfva efter
första rangen τινών bland några 3 Joh. 9. *
φίλος, tj, ov älskad, kär, vänskapsfull; ss. subst.
vän, kamrat (med hkn jag gerna 1. vanligen
umgås) Mt, 11: 19 al., τινός 1. c. al., τινι Act.
19: 31, μετά τίνος Lc. 23: 12, φίλε = εταίρε
Lc. 14: 10 min vän!
φιλοσοφία, ας, ή (fgde, σοφία) kärlek till ngn
färdighet 1. konst; kärlek till lärdom och vetenskap,
till vishet., philosophi. — Anm. Col. 2: 8, det enda
ställe i N. T. der detta ord förekominer, menas
icke philosophien i sig och i allmänhet, utan den
bestämda för läsarne kända speculation, hkn
bestod i en med Judaismen sammansmält gnostisk
theosophi, den der genom sin speculativa charakter
utmärktes med namn af philosophi eller kanske
af irrlärarne sjelfva ex professo så betecknades:
dess specifika charakter är alltså att betrakta ss.
judaistiskt-orientalisk, icke ss. grekisk och dess
föremål utgjorde den högre andeverlden. Pauli
omdöme om densamma finnes i tillägget xai
κενής απάτης, som icke utgör något särskildt
moment jemte φιλ., utan en närmare förklaring
deraf »d. v. s. tomt bedrägeri». *
φιλόσοφος, ου, b (se fgde) vän af visheten,
philosoph; så kallade sig först Pythagoras; men
betydelsen af philosoph ss. en, som undersöker
tingens och menniskans natur, framträder först med
grundandet af egentliga philosophiska scholor;
från den tiden begagnas ordet om scholphilosopher
d. ä. sådana som hafva sitt eget philosophiska
system och ss. lärare föredraga det för andra.
Act. 17: 18. *
φιλόστοργος, ov (φίλος, στοργή, se άστοργος) ömt
1. innerligt älskande (om kärleken emellan
föräldrar och barn, äfven syskonkärleken) εις
αλλήλους Rom. 12: 10 ömma mot hvarandra.. *
φιλότεχνος, ov (φίλος, τέχνον) barnvän 1. -kär, som
älskar sina barn Tit. 2: 4. *
φιλοτιμέομαι (φιλότιμος ärelysten 1. -girig, af φίλος,
τιμή) vara ärelysten 1. -girig, anse ss. hederssak,
söka 1. siitta sin ära uti med infin. Rom. 15: 20,
1 Thess. 4: 11; äfven bemöda sig, vinnlägga sig
om med infin. 2 Cor. 5: 9.
"φοβέω
φάοφρόνως, adv. (af följ.) med ett vänligt sinne,
välvilligt, kärleksrikt Act. 28: 7. *
φιλόφρων (φίλος, φρήν) vänligt sinnad, välvillig 1
Petr. 3: 8 || ταπεινόφρων, hkt se. *
φιμόω, ώσω, ωσα.; ωμαι, ώδην (φιμός nosgrimma)
förse med 1. pålägga nosgrimma, dermed binda
munnen till på τον βούν 1 Cor. 9: 9, 1 Tim. 5:
18 (se άλοάω); metaphor. stoppa till munnen på
ngn, bringa till tystnad, tysta τινά 1. τί Mt. 22:
34, 1 Petr. 2: 15; pass. blifva stum, tiga Mt.
22: 12, imperat. tig 1. var tyst Mc. 1: 25, Lc.
4: 35, äfven (till det oroliga hafvet) var stilla
Mc. 4: 39.
Φλ,έγωv, οντος, b Phlegon, en christen i Rom, Rom.
. 16: 14. *
φλ.ογίζω (följ.) sätta i brand, i- 1. antända, pass.
stå i brand, i- 1. antändas Jac. 3: 6 (bis), se
γέ-νεσις och τροχός,
φλ.όξ, φλογός, ή (φλ,έγω bränna, inträns, brinna,
låga) brand, låga Lc. 16: 24, φλ. πυρός Hebr.
1: 7 eldslåga, έν φλ1. πυρός 1. πυρί φλογός Act,
7: 30, 2 Thess. 1: 8 uti 1. under eldslåga (i
G. T. visar sig Gud uti eldslågor jfr Exod. 3: 2
följ., 19: 18, Dan. 7: 9. 10 — i synnerhet då
Han kommer till doms, och detta öfverföres på
Christus ss. verldsdomare); όφδαλμοί αυτού φλI.
πυρός 1. ώς φλ.. πυρός Apoc. 1: 14 al. Christi
ögon voro ss. eldslåga (häntyder på Hans allting
skarpt genomträngande allseende och allvetenhet).
φλυαρέω (följ.) prata, pladdra, sladdra; träns, τινά
τινι 3 Joh. 10 öfverprata ngn med ngt. *
φλώαρος, ov (φλύος, τό prat af φλύω = φ λέω =
fluo, öfverflöda — i ord) full af prat, pratsjuk
1 Tim. 5: 13. *
φοβερός, ά, όν (φόβος) full af bäfvan, förskräcklig,
faslig, gruflig, gräslig Hebr. 10: 27. 31, 12: 21.
φοβέω; ηθήσομαι, ήΰην (φόβος) förskräcka,
skrämma, injaga fruktan hos ngn; i N. T. blott pass.
l:o) förskräckas, vara rädd, frukta, bäfva a) absol.
Mt. 10: 31 sæpe; b) med accus. a) τινά och τί
Mt. 10: 26 al, frukta 1. vara rädd för ngn 1. ngt,
ß) c. substantivo conjugato, φόβο v τινός 1 Petr.
3: 14 hysa fruktan för ngn, φόβον μέγαν Mc.
4: 41, Lc. 2: 9 hysa stor fruktan, högligen
förskräckas, πτόησιν 1 Petr. 3: 6 hysa fruktan; c)
med άπό och genit. Mt. 10: 28, Lc. 12: 4, frukta
för ngn; — 2:o) frukta, befara μή, μή πως, μή
ποτε Act. 27: 17 al., att, att tilläfventyrs, äfven
υμάς μή πως Gal. 4: 11 jag fruktar om eder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
