Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Vår uppgift är därför inte att lura in någon i vår fred;
konkret och med argument måste vi visa det som är gemensamt
oavsett religion och partipolitisk anknytning.
Jag hade arbetat med texten i en vecka. Jag hade läst och sökt
analysera de grundläggande dokumenten och ta ställning till
det aktuella skeendet. Ledande militärer i Förenta staterna
sökte utvidga Koreakriget. General 0’Donnell hade krävt att
Kina skulle angripas med atombomber. I Europa skulle
västmakternas tyska delrepublik rustas för ett nytt krig. De gamla
nazisterna kröp där fram ur sina gömställen och fick höga
befattningar kring Adenauer. Sannerligen, om vi inte
lyckades skapa en folkens breda fredsfront skulle kriget bli
oundvikligt.
När det var så hårt, när desinformationen i press och radio
var så dominerande, propagandan så larmande och krigsrisken
så stor - hade jag då rätt att bara fortsätta skriva?
Under 1951 hade jag heller inte skrivit mycket. Vi arbetade
med förberedelserna för Ungdomens och Studenternas Tredje
Världsfestival för Fred och Vänskap. Jag reste Sverige runt, höll
tal, agiterade. I detta hade Nadja också gett mig allt stöd. Det
gällde ju, menade både hon och jag, att bryta järnridåerna; få
till stånd samtal tvärs över de stängda gränserna. På så sätt stå
kriget emot.
Jag var i Berlin under sommaren, arbetade i Vorbereitendes
Komitee i Haus der Weltjugend, deltog i Demokratisk
Ungdoms Världsfederations rådsmöte, satt sedan i Internationella
Festivalkommittén; höll på med planering för framtida
kulturutbyten, lärde även något känna sådana som Berlinguer,
Hon-ecker och N. A. Michajlov och blev nära vän med Willi Bredel.
Jag visste att Maj fanns. Hon var med i Unga gardet på
Hisingen. En ungklubbist som just tagit realen. Första gången
j ag dock verkligen lade märke till henne var vid det amerikanska
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
