Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
insåg jag varför jag köpt två biljetter till nioföreställningen på
Carolus, biografen uppe på Kungsgatan bredvid
Rekord-Magasinets redaktion. Där visades "Hon dansade en sommar".
- Följ med, sade jag.
-Ja, sade Maj. Jag är ledig. Vi kan mötas därutanför tio i.
Jag gick hem till Svend Aage då. Deras nya lägenhet hade
riktigt badrum. Jag frågade om jag fick låna deras dusch. Jag
sade inte varför. Jag förklarade det inte ens riktigt för mig själv.
När jag sedan satt bredvid Maj i biografen bultade hjärtat som
om jag varit femton och första gången gått ut med en tjej. Jag
följde henne hem mot Hisingen efteråt. Vi gick bredvid
varandra. Vi talade på hemvägen. Filmen tyckte vi var töntig. Hon
talade om Karin Boye. Uppe på Hisingsbron var vinden hård
i natten. Jag kände mig märkligt stark. Jag lyfte upp henne och
bar henne i mina armar över bron. Hon höll armen om min
hals. Efteråt sade hon att hon blivit rädd att jag skulle slunga
henne över räcket ut i mörkret.
När vi nådde fram till Andersgårdsgatan stod vi där utanför
hennes port i natten. Jag höll handen om hennes nacke. Hon
kysste mig. Vi stod innanför dörren sedan.
När vi står där i natten - hon lutad mot väggen - blir allt
kring oss övertydligt. Hon vänder upp ansiktet mot mig. Hon
öppnar sig och svarar mot mig. Hon ser mig i ögonen då.
Mer var det inte. Det var allt. Det var sen natt. Hon går upp
till tredje våningen och jag börjar gå mot staden. Men det
ögonblicket då hon kysste mig och svarade mot mig vände hela
livet för mig.
Jag tog mig till Omvägen. Jag väckte Nadja. Ruskade henne
och sade:
- Jag är kär. Vi skall skiljas. Jag lämnar dig i denna natt.
- Sov på saken Jan, sade hon. Låt oss tala om det i lugn och
ro i morgon.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>