Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vill ha dem. Utgiven blir jag nog dessförinnan. Det är klart att
också jag ofta grips av förtvivlan här i fattigdom och - ordet är
stort men riktigt - svält i vindskupan. Men det gäller att hålla
ut dessa år. Detta tror jag inte du kan förstå. Blir jag inte det
jag vill - då kan jag lika gärna hänga mig. Men jag vet vad jag
skall skriva de närmaste decennierna. Jag kommer att göra det.
Du tror det är romantik. Konstigheter. Balzac i sin vindskupa
på rue Lesdiguières! Fast i mitt fall utan några 120 franc i
månaden från min mor. Nå, ni har hjälpt mig förr och menar att jag
nu får ta mitt eget ansvar när jag lämnat hustru och barn. Men
för att klara mig behöver jag låna pengar. Av er eller andra!
Om tre år har jag slagit igenom och kan betala igen. På ett eller
annat sätt måste jag få tag i pengar till hyran, pengar till maten,
pengar till papper, till färgband, till att betala igen alla de
handlån jag tagit av vänner och kamrater. Pengar till att lösa ut det
jag har inne på pantbanken."
Men på det brevet fick jag inget riktigt svar. Jag hade inte
direkt bett om pengar heller.
Den 6 juni när jag tagit påhuggsjobb på Arbetartidningen
för att få in några kronor skrev jag till Maj:
"Maj älskade.
’Hemkomst5 är färdigskriven!
Kan bara skriva helt kort, har lånat Svens rum på tidningen;
på Albogatan finns bara blyertspennor! Min skrivmaskin är
fortfarande innefrusen på stampen, den lånade återlämnades
när romanen var klar.
Det var en så fantastiskt tjusig himmel i natt, alldeles djupt
blå. Jag tänkte på dig och var kär. Du sökte mig, som
Strindberg skrev om Harriet Bosse!
Maj kära - livet är bra underbart; så tjusigt, så fyllt av spän-
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
