Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan tog hon tag i mig och ropade:
- I helvete Jan. Jag vill härifrån.
Sedan började hon gråta. En sköterska kom springande. Hon
strök Maj över pannan.
- Hon kommer att bli bättre snart, er hustru, sade hon
sedan när jag gick. Första dagen efter operationen kan vara svår.
Arbetet var mycket pressande men jag kunde ta mig till
sjukhuset var dag. Hon låg där i sängen så liten och tunn.
Söndagen den 17 maj fick hon komma hem till hotellet. På
förmiddagen den 18 ringde hon mig på kommittén. Hon hade fått
blödningar från underlivet. När jag kom till hotellet var
badrumsgolvet täckt av friskt rött blod. Dorina, sekreteraren,
hjälpte mig att få ambulans. Maj kördes tillbaka till sjukhuset,
medicinska avdelningen.
Det var mycket arbete, lite sömn, slarv med maten och hetta.
Jag mådde dåligt. Dorina som märkte det skickade på mig
läkarna nu när vi fått in Maj, de ville lägga in också mig.
Blödande magsår, sade de. Då vägrade jag. Vi hade alltför mycket att
göra. Först om en vecka när det skulle komma förstärkning
vore det möjligt. De nöjde sig med kontinuerliga injektioner
- av vad vet jag inte - och sträng diet. Jag besökte Maj på
siestan, hon var på bättringsvägen. Från vad det var hon blev bättre
förstod jag inte riktigt. Själv hade jag ont och var nedgången.
Arbetet hopade sig alltmer på skrivbordet, först den 21 maj
när det kommit ett par nya tyska kamrater kunde jag läggas
in.
Nu låg vi på var sitt sjukhus. Jag hade fått en skrivmaskin
med mig från kommittén och Dorina kom med material så jag
kunde fortsätta arbeta, om än lite försiktigt. Maj var bättre nu.
Vi talades vid i telefon och skrev brev till varandra. Erotiska
brev. Vi sade att om vi två inte kunde ta på varandra fysiskt
från var sin sjukbädd så skulle vi i varje fall utan förbehåll mötas
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
