Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar för Förenta Nationerna till Bukarest samman med
Melvin Fagen och Chossudovsky. De stannade i två dagar och
bodde på Atenee Palace. Maj och jag flyttade då över dit. Vi
hade det trevligt med Gunnar. Jag hade oftast det när Alva inte
var med och det inte var andra konflikter. Han var intresserad
av våra erfarenheter av försöken att bryta ner barriärerna
mellan Ost och Väst.
Men viktigare var att Maj och jag nu åter möttes igen.
- Det har varit en så konstig sommar, sade hon när vi var
ensamma på hotellrummet. Jag vet nästan inte vad som hänt.
Jag har varit dålig mot dig. Men jag visste ju helt igenom och
alltid att Jan är min och att Jan fanns, annat var bara lite
kring-lek. Du var det allvarliga.
- Men du låg med honom. Var du kär?
- Usch, han var en gris. Jag vet ingenting om någonting.
Kanske är det för intensivt mellan oss ibland. Du håller mitt
jag så hårt så hårt att jag av ren självbevarelsedrift försöker
komma från dig ibland. Fast så var det inte den gången på
sjukhuset. Jag borde ha anmält honom. Det var våldtäkt. Du måste
tro mig.
-Jan, innan jag träffade dig hade jag alltid dåligt samvete
för något jag inte visste vad det var. Jag kände alltid så där
dåligt samvete utan att veta att jag hade gjort något ont. Men i
det här fallet visste jag ju vad jag gjort och vad det var. Men jag
kan inte riktigt förstå det hela själv. Jag låg på sjukhus och var
i dåligt skick, visst gjorde jag det, men jag tycker i alla fall att
det inte går ihop med mig. Sådan är jag inte. För jag känner att
det hela var så fruktansvärt dåligt gjort att det nästan är
sinnessjukt. Nej, inte det. För säger jag det låtsas jag vara utan eget
ansvar. Jag kan inte skylla ifrån mig. Fast det är något som inte
är riktigt. Som om det inte var jag. Som om det inte hänt.
- Fast det var efter operationen och efter det jag kommit
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
