- Project Runeberg -  Maj : en kärlek /
135

(1998) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Barbro och Hasse hade just fått en modern lägenhet
söderut vid Svedmyra. Det byggdes ju mycket nytt där bortom
Skanstull och runt kring Enskede längs de nya
tunnelbanelinjerna. Barbro hade gjort i ordning det lilla rummet bredvid
köket åt oss.

När vi kom dit var Maj fortfarande nedstämd. Hasse och
jag bar in resväskorna. Maj såg sig om i det lilla rummet och
satt sedan på sängkanten med kappan på.

Hasse stack åt mig hundra kronor.

- Det behöver du så hundarna inte pissar på dig med en gång,
sade han. Det var väl ungefär vad du gav mig i Prag i vintras.

- Så mycket var det inte jag hade kvar den gången, sade jag.
Inte fullt femtio kronor tror jag. Mer var det inte med grus
och allt. Men jag behövde ju inga svenska pengar då längre.

Maj hade fortfarande inte tagit av sig kappan när jag kom in
i rummet efter en stund. Hon såg nästan ut som om hon gråtit.

- Hur skall det bli för oss, sade hon. Om två år skall vi till
Berlin. Om man nu kan tro på det. Det är ju inte ordnat. Och
vad med mig? Allting blev ju avbrutet när det hastigt och
lustigt blev beslutat att vi skulle till Budapest. Vi hann knappt
resonera om det innan du var borta. Jag fick sitta och vänta på
besked i Göteborg i tre månader. Som en gammaldags hustru.
Nu vet jag inte ens om jag kan tillgodoräkna mig
praktikanttiden på Stretered längre.

- Jag skall ordna det, sade jag. Arbete och bostad. Det skall
lösa sig.

- Jag undrar hur det är med mamma, sade hon sedan. Hon
fyller år nu nästa vecka också.

- Ni träffades ju i Bukarest, sade jag. Du kan väl ringa dit
ner och höra.

- Jag längtar efter henne, sade Maj. Jag borde till Göteborg.

- Du är trött, sade jag. Men visst bör du resa ner till Göte-

135

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:22:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/maj/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free