Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na och fyrtiotalisterna däremot var vad Brandes kallat Poeter
av Andra Graden. Vilket inte var menat som beröm.
Nu skrev jag Hedenbergs biografi så som den skulle
formulerats "i ett uppslagsverk över svenska publicister":
"Redaktör Hedenberg förkroppsligar något av det bästa inom
svensk journalistik, heder och samvete parat med en
publicistisk sans som aldrig sviker sitt ansvar inför medvetandet om
pressens roll i samhället. Genom sina av personlig känsla
genomsyrade ledare och..."
Jag lade orden så tätt inpå det de skrev, de officiösa, att
kritikerna skulle förledas tro att jag skrev av, skrev nyckelroman.
Det var en fråga om ordhållning. Men när jag såg på klockan
var den redan fem över sju och jag tvangs avbryta just som det
var som roligast att skriva.
Jag gick in i rummet. Maj sov fortfarande. Jag ställde in
tebrickan bredvid sängen. På brickan en morgonhälsning. Jag
hade skrivit den på maskin så hon inte skulle ha svårigheter
med att tyda min handstil:
"Tevattnet står på spisen, det är bara att tända gasen. Jag
kysser Dina ögon. Vi ses när j ag kommer hem. Sköt om Dig. Jan."
Jag såg trådbussen komma ner mot mig över S:t Eriksgatan
just som jag kom ut i regnet. Men busshållplatsen för linje 42
låg direkt tvärs över gatan från min port och jag hann med också
denna morgon. Bussen var fullpackad som alltid. Lukt av våta
kläder. Trådbussarna var dock bra. Det var Sovjet som gått före
i detta som i så mycket annat. Stockholm hade tagit efter
Moskva. Men det låtsades man naturligtvis inte om.
- Packade som sardiner i en irrande plåtlåda står vi. Tyst mor-
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
