Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Det kan han inte, säger Maj. Det är synd om honom. Han
har inga pengar. Han är så fattig.
- Men jag kan? Jag är inte fattig. Mig är det inte synd om!
Jag arbetar på kontor. Men det var ett tvång jag tog på mig för
att du skulle kunna studera. Jag tog oket på mig för din skull.
För att jag älskade dig då. Men jag gjorde det inte för att
försörja några dina älskare.
Nu dunkar blodet i tinningarna så hårt att bilden av henne
där framför mig börjar flimra. Jag går ännu ett steg fram mot
henne. Hon håller upp händerna.
- Slå inte ihjäl mig!
Hon gråter.
- Slå inte ihjäl mig!
- Nej, säger jag, jag slår dig inte.
Maj ser mig i ögonen och säger med låg och entonig röst:
- Du får inte slå ihjäl mig för vad jag gjort. Du får inte slå
ihjäl mig.
Jag sträcker ut handen och lyfter den lilla gipstorson som
står på bokhyllan. Den är ful. Jag har alltid tyckt den är ful.
Den är hennes. Hon har fått den. När jag tar i den förstår jag
att jag kommer att slå sönder den. En kvinnotorso. Ett arbete
av en elev på Konsthögskolans skulpturlinje som hon träffat i
samband med preparandkursen på något sätt. En jag misstänkte
kunde vilja uppvakta henne.
Fingrarna fattar gipstorson och jag ser henne rätt in i
ögonen när jag lyfter handen och vräker gipsfiguren in bland
grammofonskivorna. De står där i hundratal och jag hör hur de
kraschar. Det är blues på originaletiketter. En värdefull
samling. Men jag ger fan i den.
Maj har satt sig på sängen nu. Hon gråter.
- Det gjorde du för att inte slå ihjäl mig, säger hon.
Jag går fram till henne. Tar tag i henne. Lyfter upp henne.
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
