Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ne t fanns kvar. Där var bara Maj. Nu höll jag händerna på
hennes höfter. Jag hörde mig säga:
- Jag älskar dig. Älskar dig Maj. Jag ger fan i om du är med
barn och jag ger fan i vem du blivit med barn med. Jag älskar
dig ju.
Jag lyfte upp henne och bar in henne i rummet. Hon höll
mig om halsen och när jag lade henne på den nybäddade sängen
sade hon:
- Tänk om allt varit ogjort. Om allt varit som i våras.
Efteråt låg hon helt stilla med huvudet vänt mot mig, såg på
mig. Så tog hon mig om vänsterhanden, kände med fingrarna.
- Du har inte tagit av dig vigselringen, sade hon.
Jag såg på min hand. Hon hade rätt. Jag hade aldrig tagit av
den.
- Inte du heller ser jag, sade jag.
- Nej, sade Maj. Jag har aldrig tagit av mina ringar. Inte
någon enda gång. Det står i dem att de gäller för nu och alltid.
- Ja, sade jag. Det förstod jag i det ögonblick du stod i
dörren. Jag såg dina ögon och kände hur du plockade tillbaka mig
då. Du behövde bara se på mig. Jag klagar inte på det. Tvärtom.
Men du har makt över mig.
- Det måste väl du ha över mig också. En djävla makt.
- Jag älskar dig Maj, älskar dig hur det än är.
Klockan var redan halv nio när jag ringde konsulatet och
sjukanmälde mig.
268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
