- Project Runeberg -  Maj : en kärlek /
315

(1998) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han hade redan varit där ett par gånger, han satte alltid en
ära i att bada tidigt om året och nu var det redan snart juli.

- Friskt blir det nog i alla fall, sade jag. Det är bara de
senaste dagarna det varit över tjugo grader i luften.

- Det är skönt att bada innan vattnet blivit som ljummen
buljong, sade han. Vi ses.

När vi klätt på oss och skulle gå frågade jag Maj:

- Skall vi berätta det för honom?

Vi hade just fått det bekräftat.

- Det kan vi göra efteråt, sade Maj. Vi kan fira det. Vi tar
hem honom hit på lite vin och mat och berättar det. Du har
vitt vin i skåpet vet jag och där finns några burkar krabba. Vi
gör en liten midsommarfest och berättar det för honom.

Men jag väntade inte utan sade honom redan då på stranden
att vi skulle ha barn. Så fort vi kommit upp ur badet och satt
oss på filten bredvid honom sade jag:

- Jag är så djävla glad. Maj och jag skall ha barn.

- Gratulerar, sade Rolf. När då?

- I skiftet februari/mars nästa år.

Maj sade:

- Ja, jag har alltid längtat efter barn. Ända sedan jag var
fjorton och slutade leka med dockor har jag velat ha egna barn.

Att jag sade det redan då på Lovön och inte väntade som vi
sagt vi skulle göra berodde på att det hänt oss något mycket
märkligt. Något jag dock inte berättade för honom.

Vattnet var kallt ännu. Det var fullt med folk på stranden
men bara några halvvuxna pojkar som badade. Vi hade just gått
ut i vattnet, det hade nått henne till midjan, när Maj tog ett
hårt tag i min arm:

- Herregud, sade hon, herregud, det går för mig! Håll i mig!

Det gj orde faktiskt det. Det såg j ag på henne. Hon blundade

och höll hårt fast i mig medan det gick för henne. När hon öpp-

315

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:22:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/maj/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free