Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Låt bli att träffa honom, gå inte omkring med honom så
där.
-Hur då?
- Som fästfolk, han med armen om dig. Det snackas för
mycket om det.
- Det är tråkigt om det gör dig illa, det menar jag inte, sade
hon. Jag tycker bra om dig och vill inte såra dig, det vet du
men jag är nog lite kär i Aleksander. Åtminstone nu under
festivalen.
Hon reste sig från bordet. Hon bar en ny tvärrandig bomulls
-kjol; grå med tre fält av smala röda ränder. Hon drog rätt korta,
snabba bloss på cigaretten. Såg på klockan.
- Han väntar på mig nu förresten. Vi skall gå till
italienarnas kulturprogram. Inte bara han och jag förstås. Det behöver
du inte vara rädd för. Inte nu så här på morgonen.
- Maj, sade jag, Maj!
- Vi får talas vid efter festivalen, sade hon.
Jag var helt torr om läpparna. Vi hade talat över bordet med
låga och vanliga röster. Ingen hade sett på oss vad som sades.
Jag såg henne gå. Jag reste mig, morsade på olika vänner och
kamrater. Sedan gick jag tillbaka till min grupp.
Vid lunchtid gick jag tillbaka och började leta efter
Aleksander. Jag fann honom där i hallen. Han stod och pratade med
några unga flickor från Göteborg jag inte kände; de var inte
klubbister. Maj syntes inte till.
- Kom med, sade jag till honom, jag vill tala med dig.
Han protesterade inte. Vi gick tvärs över gatan ut i parken.
Den var nästan tom. Jag såg på honom.
Vi var lika långa och nog jämnåriga. Han kunde vara något
år äldre. Men kanske inte, han var mörk med vågigt hår.
Sådana ser lite äldre ut. Tjugoåtta kanske, eller tjugonio. Vidare
axel-bred är han inte heller. En mjukhet i ansiktsdragen också. Jag
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
