Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma kallade barnmorskan på förlossningsläkaren. Läkaren
klippte av navelsträngen och Maj var vaken när barnet
lämnades till henne. Det var en flicka.
- Eva! sade hon, Eva!
Hon var mycket lycklig när barnet tog hennes bröst.
- Nu har jag fått allt jag kunnat drömma om, sade hon.
Man gav mig ett födelsebevis. Det var icke ifyllt. Det
uppgav bara att ett barn av kvinnligt kön fötts. Det var min sak att
skriva in moderns namn eller uppge modern som okänd, att
skriva in faderns namn om jag så önskade, att uppge om jag
erkände barnet som mitt om jag så ville.
- Code Napoléon alltså!
Jo, det var Maj som var modern och det var jag som var
fadern. Jag hade aldrig nämnt för Maj att jag undrat över
faderskapet. Nu när jag sett henne föda och sett barnet undrade jag
inte längre. Jag kände ända djupast ner i testiklarna att det var
mitt barn.
- Här står det nu, sade jag till Maj. Du är moder och jag är
fader.
- Skriv in henne på svenska konsulatet också så allt blir i
ordning, sade Maj.
Majs mor reste ned för att se till sin dotter och dotterdotter.
Jag lyckades ordna ett rum på Orfila även åt henne. Nu hade
jag tre rum där. Majs mor var glad över barnet. Men hon var
lycklig över att vara i Paris också. Hon hade läst så mycket om
staden. Andra kvällen, när hon varit hos Maj på
eftermiddagen, gjorde vi staden. Allting. Eiffeltorn och Notre-Dame.
Kajer och hallar och ställen där man sjöng och dansade. Vi
avslutade på klassiskt sätt med löksoppa, sniglar och grisfötter på
Pied de Cochon klockan fem på morgonen. Vi hade druckit
en del och när Majs mor och j ag gick hem över Pont Neuf denna
morgon i mars upplevde jag för första gången sedan Maj och
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
