Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, kära tant, vi förena oss i all ödmjukhet
med pappa!» hördes det från alla håll.
Fröken Regina såg sig omkring med
olycksbådande blick.
»Ni tycker inte om ämnet, jag vet det,»
fortfor hon, »ty ingen af er gjorde hvad ni borde
gjort i saken. Och hvad det beträffar att lägga
ämnet ad acta, så kommer jag aldrig att göra det,
liksom jag hoppas, att hvarje god stockholmare
ej heller skall göra det. Dessa förrädare, som af
en exempellös dumhet och envishet förstört vår
hufvudstad, som tänka förvandla en af de
vackraste platser i Europa till en klumpig
byggnadskomplex, de kunna inte nog ofta fästas vid pålen
och schavottera!»
Hennes röst blef allt mer och mer
mullrande, isterhakan gick i svallvågor, och den gaffel
hon höll i handen flög upp och ned med
samma jämna rytm som en pendel.
Öfverste Dufva skrattade — han visste
ingenting löjligare än fröken Reginas utbrott — men
tyst och försiktigt, ty han liksom alla de andra
hade stor respekt för den gamla frökens rikedom
och hetsiga lynne. Kommerserådinnan såg
missnöjd och besvärad ut. Att en kvinna vid Reginas
år och med hennes bildning kunde förgå sig så,
och därtill vid herr och fru Blums tebord!
»Kära, snälla Regina!» sade fröken Pilo, och
trots hennes 20-åriga vana att spela åskledare åt
fröken Regina, kom där ett förtvifladt ångestfull!
uttryck i hennes slöa blick, »Regina kan vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
