Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 50 —
hans angelägenheter, han afskydde att tala om
feig jsjälf och sina känslor, men lika starkt var
han i denna stund uppfylld af medvetandet om
sin sonliga plikt att omtala sitt frieri och
undergifvet bedja om föräldrarnes samtycke. Att han
visste att detta samtycke ej skulle ges med glädje,
förbättrade naturligtvis ej hans ställning. Hvad
som äfven plågade honom var, att den flicka han
skulle framställa som blifvande dotter i huset,
egentligen ej var vacker, isynnerhet ej på porträtt,
där hennes vackra hy och själfulla uttryck ej
syntes. Familjen Blum ogillade i allmänhet fula
människor; frun emedan hon själf varit en
skönhet, herrn emedan han gift sig med en skönhet,
och barnen emedan de voro fostrade till denna
värdesättning af människor. Eugen kände sig
därför skygg och plågad vid tanken på den kritik
Dora skulle bli underkastad.
»jag har kommit för att omtala, att det som
pappa och mamma så många gånger önskat, nu
har blifvit verklighet,» sade han Slutligen och
sväljde nervöst. »Jag har redan länge varit fäst vid
en ung flicka, men då, jag ej visste, om min
kärlek var besvarad, ville jag ej omtala den. Nu
är jag nog lycklig att ha fått hennes genkärlek;
därför ber jag om er välsignelse till mitt
giftermål med Dora Hjort, en älsklig, ung flicka, som
säkert skall bli en god dotter åt er.»
Meddelandet, som gafs i upprörd och
högtidlig ton, var egentligen ingen öfverraskning;
både herr och fru Blum visste genom sina andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
