Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 151 —
»Jaså, har du så litet intresse, då ska’ jag
inte...»
»Visst har jag ’intresse’, kära Dora,» albröt
Eugen skrattande, »jag sade bara, att det ej
förvånade mig. Hvad ska’ unga flickor vara
annat än kära?»
Dora brast i skratt. Eugen och Kajsa
tycktes ha samma skarpsinniga uppfattning af
människohjärtat.
»Hvad skrattar du åt?»
»Åh ingenting... åt allt... det ena är så
likt det andra... Men om du verkligen har
intresse för min lilla syster, så ska’ du få höra...»
Och hon berättade i lifliga drag Lisbeths
historia, talade om hur hon för omkring fjorton
dagar sedan sammanträffade med en ung lärare
— i skogen, det var så poetiskt, Lisbeth halkade
omkull, gjorde sig litet illa, och han hjälpte
henne, och så började de samtala, och så... dröjde
det inte länge, förrän de bägge upptäckte, hvilken
sympati som förenade dem. De hade egentligen
blifvit kära i samma ögonblick de fingo se
hvarandra. Han hade visserligen ännu inte riktigt friat,
men nära på...»
»Ja, det var ju mycket poetiskt,» medgaf
Eugen, »men äfven om han skulle fria, kan de
ju inte gifta sig — hvad ska’ de lefva af? Hans
lön lär väl inte räcka till mycket?»
»Åh, det går nog, bara man älskar
hvarandra ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
