Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 270 —
satte det så högt, det var mig så heligt, att det
inte behöfs den gröfsta smuts för att jag skall
anse det fläckadt.»
Dora såg hastigt upp.
»Har du då aldrig fläckat det?» frågade hon
med låg röst, och det kom en glimt af trots i
hennes tårfyllda Ögon.
»Nej, jag vågar säga nej. Aldrig har en man
satt iäktenskapsförbundet ’högre än hvad jag
gjorde, då jag bad dig bli min hustru, aldrig har
någon varit friera fylld af önskan att lyckliggöra
än hvad jag var. Men jag har aldrig någonsin
funnit motsvarighet hos dig, jag har aldrig, inte
ens i början af vårt äktenskap, känt att din
främsta och käraste tanke var att göra din man
lycklig. Långsamt, men säkert har din själfviskhet
förstört "min kärlek — och då nu din tanklöshet,
om jag verkligen skall begagna en sådan eufemism,
går ända därhän, att du roar dig med
badortskurtis och medan jag är borta passar på att taga
emot herrvisiter, sedan du först ljugit för mig
— ’då anser jag det bäst för oss bägge två att
vi skiljas.»
Doras ansikte öfvergöts af en flammande
rodnad, och ögonen blixtrade till.
»Nåja, så må göra!» utbrast hon och slog
plötsligen om till trotsig lidelse, »din kärlek är
slut... det vet jag... det behöfver du inte tala
om... den stupade på något så eländigt, som
att ett saltkar inte Var framsatt, eller en
rullgardin inte neddragen, när solen sken ... eller...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
