Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 286 —
Han utkastade en hel del besynnerliga
påståenden, såsom att alla kvinnor någon tid borde
tjänstgöra på kontor eller i banker för att tygla sitt
känslolif, och då Dora tämligen likgiltigt
motsade honom, afbröt han henne med omotiverad
häftighet, lade fram det ena beviset efter det andra,
talade med hög röst och utdrog ur Doras
motsägelser de mest oväntade konsekvenser.
»Men det menade jag inte,» invände Dora
slutligen litet retad.
»Jo,» och åter kom där en rad med bevis,
»det är vanlig kvinnologik.. generalisera och
drömma... försök att hålla dig till saken. Jag
påstår ...»
Och han fortsatte i samma stil, retligt och
häftigt.
Dora svarade ej mera. Hon förstod
hvarför han var så där underlig, och hennes hjärta
blödde af deltagande. Hon märkte knappast hvad
han sade, hon såg blott hans bleka ansikte, hon
hörde blott ljudet af den sträfva, ifriga rösten,
med hvilken han sökte döfva ångesten inom sig.
Stackars Eugen, det skulle bli ändå svårare för
honom än för henne att mista Maj!
Emellertid förgingo dagarna, och minnet af
hvad som händt framträdde mindre skarpt,
åtminstone till det yttre. Dora vidrörde ej mera
detta ämne, hon såg att Eugen ej kunde uthärda
sådana samtal, som det om hennes dröm. Han
var nog tungsint ändå, och hon lyckades aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
