Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När man i långa vintermånader framför en värmande brasa…
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oordentlighet, förgäfves söker att tillsluta de tunga
ögonlocken. Om det också ligger en viss tjufpojksaktighet
till grund för hans hjertas fröjd, så är den
dock af det oskyldiga slaget. Han går ändå med
lugnt samvete hem och lägger sig på sitt öra, och
somnar ostörd af både yttre och inre oro.
Den så länge efterlängtade Majdagen grydde
ändtligen. Inga järtecken förkunnade dagens
högtidliga betydelse, himmelen var ej mer än vanligt
blå och solen såg ut, förunderligt nog, aldeles som
annars. Skulle man vilja anmärka någon synnerlig
omständighet, så vore det den, att de flesta, man
mötte, uttröttade af språng och bestyr gjorde en
högst ynklig figur. Staden liknade en theater
innan förhänget gått upp; man trätte och öfverlade
mellan kulisserna. Tornuret förkunnar omsider,
likasom hvisselpipan, skådespelets början och alla
skynda att infinna sig på sina nationssalar. Der
mönstras hvarje inträdande från topp till tå, och de
mest utmärkta hälsas med uppmuntrande bifallsrop.
Småningom börjar den ena Nationen efter den
andra att sätta sig i rörelse. Några göra en liten
rund genom staden, men få åskåda dem, ty
"Hab’ ich den Markt und die Strassen doch nie so einsam gesehen!
Ist doch die Stadt wie gekehrt! wie ausgestorben! Nicht funfzig,
Däucht mir, blieben zurüch von allen unsern Bewohnern.
Wes die Neugier nicht thut!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
