Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X
efter omnämnandet av Paris s. 21: »där iag dätta för
lust skull skrifwer», är uteslutet i Sk och orden: (När han hade
warit Landtråd i Lijfland etc.) »kom han til Suerje» (s. 19) äro
utbytta mot: »kom Han hit till StockHolm» (s. 80). Men om
Sk-versionen är yngre än den förut kända, i Paris skrivna, varför har då
begravningsdikten i Sk den äldre formen’ (på knittelvers) från 1674?
Den säregna beskaffenheten av texten i Skoklosterhandskrifterna
har gjort det omöjligt att inarbeta deras läsarter i noterna under
avtrycket av L. Jag har därför tryckt den nya versionen i form av
ett bihang med hänvisningar inom klämmer till motsvarande ställen i
huvudtexten.
De enda relativt fullständiga av de här nämnda handskrifterna
äro L och P. Den ojämförligt bästa av de två är Z, som icke har
använts av Hanselli och som förut i tryck omtalats så vitt jag vet
endast av Hammarsköld-Sondén, Svenska Vitterheten, Stockholm
1833, s. 98, och (utförligare) i Ekholms avhandling. L är
överlägsen P framförallt genom språkformen, varom se nedan, men
också genom större fullständighet. I L finnas samtliga historierna i
P utom en (om Mäster Pärs lysning efter klockgjutaren i Alfta, s. 9,
som tydligen uteslutits av anständighetsskäl). L innehåller dessutom
utöver P en hel del anekdoter — i synnerhet sådana som också i
L äro fragmentariska och förmodligen varit det redan i förlagen —
nämligen: s. 28 r. 21—22, 37 r. 15, 41 r. 5—8, 45 r. 10—21,
48 r. 31—49 r. 10, 49 r. 33—50 r. 2", 55 r. 3 och r. 23—25,
57 r. 10, 64 r. 14—21, 68 r. 16—24, 71 r. 5—7; vidare, såsom
anmärkts i noterna under texten, en stor del
marginalrubrikertitelraderna s. I r. I—2 (Skämtebook./Blandfoder) — vilka rader
styrkas som ursprungliga genom Sk, den första också genom
titelkoncepten hos Ekholm s. 122 —; raderna t och 2 s. 2, som styrkas
av Sk\ det svenska utkastet till Stiernhielms gravskrift (jfr s. 25 f.
och noterna); en del parentetiska inskott, t. ex. s. 33 r. 24—25,
’ Verserna i Z (s. 25 f.) göra ju intryck av ett första utkast med
alternativa formuleringar, och man kunde komma på den tanken att vissa
partier av Stiernhielmsberättelserna i L nedskrivits redan tidigt, t. ex. efter
S:s död, med verserna i ännu ej definitiv form, och att andra partier senare
lagts till under Parisdden. Men det vore kanske också tänkbart, att
verserna i L representera ett försök i Paris att omskriva de ursprungliga
knittelverserna till regehätta alexandriner, ett försök som aldrig vunnit
förf:s fulla gillande, fastän det upptagits i de mindre autentiska avskrifterna
F, V och V^ ^ Också i Sk s. 92 r. 27—29!
3 Också rubrikerna 36 (s. 18) och 39 (s. 19) samt s. 39 r. i saknas i P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
