Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storler. Om detta skäl vore giltigt, så
finge man icke heller läsa bibeln/’ ”Orätt
hafva de”, så sade Luther, ”hvilka, stödde
på nämnda föregifvanden, vilja förbjuda en
kristen att läsa eller spela komedier.”
Detta orakelspråk klingade ljufligt i
ungdomens öron. Under Luthers tid blefvo
ock i Wittenberg mångfaldiga latinska
stycken uppförda af studenter. Man var ganska
underkunnig derom, att Melanchton, som
ung, hade satt Reuchlins skådespel ”Henno”
iscen, samt sjelfdervid utfört en rol; och det
dröjde, vid så goda föredömen, icke länge,
förr än litet hvar ansåg sceniska
föreställningar tillåtna. Ja man förklarade dera,—
sedan denna åsigt gjordt sig gällande —
till och med för ”Gudi synnerligen
behagliga” akter.
Högskolornas rektorer, universitetemas
professorer och magistrar öfverbjödo
hvarandra nti uti affattandet af latinska
skådespel. Som ”regenter” (regissörer) satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
