Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skugga och ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig se, att han underligt stirrade på mig, men han
stötte samman med de båda kämpande och kastades
huvudstupa till marken. Han utstötte ett förtvivlat
skrik och ropade: — Å, Gud nu har jag honom!
störtade upp som en vanvettig och rusade bort från
tennisbanan.
Jag kunde ingenting göra, varför jag satt rätt upp
och ned och följde spänt deras kamp. Middagssolen
kastade sina bländande strålar över den tomma
tennisbanan. Tom var den nämligen. Det enda jag kunde
se var skuggfläcken och de regnbågslika ljusglimtarna,
dammet, som virvlades upp under de osynliga
fötterna, och ståltrådsnätet, som då och då böjdes utåt,
när deras kroppar slungades emot det. Det var det
hela, och efter en stund upphörde också detta. Inga
flera ljusglimtar syntes och skuggan hade blivit lång
och stillastående. Jag erinrade mig plötsligt deras
hårda, förvridna pojkansikten den gången, då de
klamrade sig fast vid rötterna på bottnen av den kalla djupa
dammen.
Man fann mig en timme senare. Tjänstefolket fick
nys om vad som hade hänt och lämnade alla som en
det Tichlornska huset. Gaffer Bedshaw övervann
aldrig sin andra chock och lever nu inspärrad som
obotlig på ett hospital. Hemligheten rörande Pauls och
Lloyds upptäckter följde dem i graven, och båda deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
