Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldklyftan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han var förargad över att han givit efter för frestelsen
och rasade och svor över sig själv på det mest
gudsförgätna och anklagande sätt. Till sist gick han
nedför sluttningen och återupptog arbetet efter sin
ursprungliga plan.
— Långsamt men säkert, Bill, långsamt men säkert,
mumlade han. Det ligger ju inte för dig att gå
genvägar efter lyckan, det borde du ju veta. Var
förnuftig, Bill, var förnuftig. Den långsamma och säkra
metoden är den enda du förstår dig på, använd du
den och håll dig till den.
Efter hand som tvärlinjerna blev kortare och visade,
att det omvända V-ets sidor konvergerade, växte detta
V på djupet. Det visade sig att guldkornen låg på
allt större och större djup. Han fick inga guldkorn i
sin panna, om han inte grävde sig ned trettio tum
under ytan. Tjugofem tum från ytan fann han
vask-gruset och på trettiofem tums djup fick han
ingenting i pannan. Vid V-ets bas vid vattenbrynet hade
han funnit guldkorn mellan gräsrötterna. Ju högre
upp på sluttningen han kom desto djupare fick han
gräva efter guldet. Det var ett ganska besvärligt
arbete att gräva tre fot djupa hål för att blott få en
provpanna fylld och emellan honom och V-ets spets
skulle det grävas många sådana hål. — Och ingen
vet, hur mycket djupare det senare blir, suckade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
