Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psykografen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mannen beundrande, medan han med en öm blick såg på
flickan, då hon svängde om hästen.
— Är du färdig? frågade hon.
— Ja — klart!
— Till den gamla kvarnen, ropade hon, i det
hästarna satte iväg. Det är knappt en mile.
— Vi skonar dem väl till strax före upploppet?
sade han.
Hon nickade och hästarna, som kände tyglarna,
förstod strax att det gällde en kapplöpning. Dammet stod
i skyar bakom dem, medan de flög fram längs den
jämna vägen. Då de passerade krökarna, bildade
hästar och ryttare skarpa vinklar mot marken, och mer
än en gång måste ryttaren böja sig ned för att
undvika trädens grenar. De dundrade över de små
träbroarna, så att det skallrade i de lösa järnstängerna.
De red sida vid sida och sparade hästarna för
upploppet, men lät dem dock springa så snabbt, att djurens
krafter och uthållighet sattes på prov. Då de svängde
runt en dunge vitekar, låg vägen snörrät framför dem,
och vid slutet av densamma såg de den förfallna
kvarnen.
— Nu gäller det, ropade den unga flickan.
Hon tvingade hästen framåt genom att plötsligt böja
sig fram och samtidigt ett ögonblick ge den slaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
