Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psykografen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem sedan i går, skuldmedveten och rädd — och i dag
också. Men jag kunde omöjligt märka någon
förändring i deras sätt mot mig.
— Käraste, sade Lute med en suck. Gästfrihet är
för dem något lika naturligt som att andas. Men det
är likväl inte så. Den vänlighet de visa dig är äkta
nog och kommer direkt från deras älskvärda hjärtan.
Hur strängt de än döma dig, då du inte är närvarande,
vekna de och bli idel älskvärdhet och vänlighet, så
snart de är tillsammans med dig. I samma ögonblick
de se dig, väller deras tillgivenhet och kärlek för dig
upp. Du är nu en gång sådan. Du älskas av allt och
alla. Alla djur tycker om dig. Alla människor håller
av dig. De kan inte hjälpa det och du kan inte hjälpa
det. Det bästa av det är, att du vet inte själv om det. Du
vet det inte nu, i detta ögonblick. Till och med nu,
när jag står och talar om det för dig, kan du inte
förstå det, du vill inte förstå det — men det är just
denna brist att förstå det, som är en av orsakerna till
att du är så älskad. Ja, du står där och vill inte tro
det och skakar bara på huvudet, men jag, som är din
slavinna, vet det, liksom alla andra vet det, därför att
de också är dina slavar.
Käraste, inom loppet av en minut går vi ju in och
sluter oss till dem. Lägg då märke till det nästan
moderligt ömma uttryck tant Mildreds ögon plötsligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
